RFSL positiva till förslag om att tillåta altruistiska surrogatmödraskap och embryodonation – men kräver tydligt hbtq-perspektiv vid fortsatta utredningar

Idag torsdag släppte Statens medicinsk-etiska råd, SMER, sin rapport om etiska aspekter på assisterad befruktning. Rådet har arbetat med frågorna sedan 2010 och har analyserat bland annat embryodonation och surrogat-/värdmödraskap ur medicinska och etiska perspektiv.

SMER rekommenderar enhälligt att Sverige ska tillåta donationer av ”befruktade ägg” i ett första steg, men att separata donationer av ägg och spermier ska utredas vidare. Det får också konsekvenser för donationer inom par, det vill säga i fall där en kvinna eller en transperson med ägg vill donera ett ägg till sin partner, så att denna kan bära barnet, efter det att ägget befruktats av donerade spermier. Detta är i nuläget inte tillåtet och SMER förordar nu alltså fortsatt utredning.

- Vi förstår inte varför SMER gör denna skillnad, och det är också anmärkningsvärt att rådet inte har analyserat konsekvenserna för de grupper som vill donera inom par. Bland annat många transkillar vill bli föräldrar på detta sätt och det skulle ju nu vara möjligt efter det att tvångssteriliseringarna har upphört. Vi anser att både donation av befruktade ägg och donation av ägg och spermier separat ska tillåtas, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL.

Rådets majoritet förordar också att altruistiska surrogatmödraskap ska tillåtas, i vissa fall. Bland annat föreslår man att det ska finnas en nära relation mellan föräldrarna och surrogatmamman och att omsorgsfull lämplighetsprövning ska göras av alla inblandade.

- Det är mycket glädjande att SMER med sin rapport nu kan bidra till att sätta fart på det politiska agerandet på det här området. Redan i mars förra året beslutade riksdagen att frågan om surrogatmödraskap skulle utredas, men ännu har inget hänt på det området. Det är viktigt att säkerställa att surrogatmödrar inte utnyttjas eller kommer till skada, och SMER:s förslag på området är några exempel på hur det skulle kunna göras, säger Ulrika Westerlund.

Rådet tar också ställning till bland annat förfoganderätten över nedfrysta könsceller och anser att denna bör tydliggöras, så att personer som fryser ner könsceller tydligt har rätt till dessa och också ska ha möjlighet att till exempel föra med dem ut ur landet för behandlingar där. Detta skulle kunna vara en möjlighet bland annat för många transpersoner att bli föräldrar, om nu möjligheten att donera inom par skulle dröja i Sverige.

Rådet har också tittat på ensamstående kvinnors tillgång till assisterad befruktning. Att en sådan lagändring ska göras har redan beslutats i riksdagen, men rådet anser bland annat att en bedömning ur ett barnperspektiv av ”kvinnans sociala nätverk” borde göras när sådana behandlingar blir tillåtna. 

- Vi anser att förändringen av lagen vad gäller tillgången till assisterad befruktning kan göras omgående. Frågan har diskuterats och debatterats politiskt under många år, och det finns inget som tyder på att barn till personer som planerat för att bli ensamstående föräldrar skulle må sämre. Vi utgår också ifrån att lagtexten kommer att kunna tolkas analogt så att också ensamstående män med livmödrar och ägg kommer att kunna få tillgång till assisterad befruktning, säger Ulrika Westerlund.