RFSU: Därför är sex, 3D-klitoris och genusflum så viktigt

Idag släpps den första stora nationella studien på över 20 år om svenskarnas sexliv, vanor, beteenden och hälsa. Studien är gjord av Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag. RFSU kommenterar.

- Det här är en viktig undersökning. Sexualitet och relationer är en folkhälsofråga. Den senaste undersökningen som tittat på svenskarna sexliv, vanor, beteende och hälsa gjordes för över 20 år sedan och mycket har hänt sedan dess. Nätet är nu en del av människors vardag, politiska beslut har tagits för att öka jämställdheten och hbtq-personers rättigheter. Men mer behöver göras för att förbättra den sexuella och reproduktiv hälsan och rättigheterna och den framtida folkhälsopolitiken behöver utgå från forskning, säger Maria Bergström chef för Nationella enheten på RFSU

Sexuellt beteende och sexualvanor

58% är nöjda med sitt sexliv under det senaste året och majoriteten tyckte att sex är viktigt. Könsskillnader syns även här tex. dubbelt så många kvinnor som män har varit för trötta eller stressade för att ha sex. Andra resultat är att 13% av kvinnorna torr slida 17% av männen har erektionsproblem.

- Det är glädjande att nästan 60 procent är nöjda med sitt sexliv. Det finns dock ett glapp mellan kvinnor och män. Till exempel får kvinnor orgasm mer sällan när kvinnor och män har sex med varandra. Förväntningar på hur sex ska gå till prioriterar mäns njutning, fokuserar på penetration och framställer mäns utlösning som slutet på sexet. RFSU ser ett stort behov av mer kommunikation, större kunskap om klitoris och en breddad syn på vilket sex som ger njutning. Här kan vi lära oss av kvinnor som har sex med kvinnor för det är den grupp som är mest nöjda med sitt sexliv. Vi ser också ett behov av förändringsarbete kring maskulinitets- och femininitetsnormer. Det är dessutom ett bekymmer att transpersoner ligger så långt efter när det gäller nöjdhet, säger Suzann Larsdotter, sexolog och sakkunnig på RFSU

- Nyckeln till förändring är bland annat en bättre och mer allsidig sexualundervisning. Samtidigt behöver vi öka den sexologiska kompetensen inom vård och omsorg, hela vårdkedjan behöver prata mer om sexualitet. Därför behövs kunskap om sexuell hälsa i utbildningarna till människovårdande yrken. Vi behöver nå bredare med sexualupplysning till fler åldersgrupper, även äldre. Sexuella och reproduktiva rättigheter är en folkhälsofråga, säger Suzann Larsdotter.

Sexuella trakasserier, övergrepp och våld

Kvinnor upplever sexuella trakasserier och våld i betydligt högre utsträckning än män. Till exempel har 42% kvinnor av kvinnorna varit med om sexuella trakasserier jämför med 9 % av männen. Hbtq-personer är också utsatta i högre utsträckning.

- Sexuella trakasserier, övergrepp och våld är ett folkhälsoproblem. Ojämställdhet och ojämlikhet påverkar den sexuella hälsan, det bekräftar även andra studier. Tjejer, kvinnor och hbtq-personer är särskilt utsatta. Denna utsatthet visar vikten av att frågor om sexuella övergrepp lyfts inom vården - screenings för såväl kvinnor, män som ickebinära. Insatser måste göras även inom skolans sexualundervisning, både i förebyggande syfte och med en främjande ansats för att skapa ömsesidighet och kommunikation. Det är inget genusflum utan avgörande för att förändra skadliga normer och för att minska trakasserier, övergrepp och våld, säger Pelle Ullholm, sakkunnig sexualupplysning på RFSU

Samtycke och sexuell kommunikation

Befolkningsstudien visar att en majoritet känner sig fria att ta initiativ till sex, kan säga nej till sex, kan föreslå sex för en partner och säga ifrån. Ungefär hälften uppgav att de och deras partner bestämmer lika ofta. 

- Det är glädjande att en majoritet känner sig fria att både ta initiativ och att säga nej till sex. Hur vi pratar om sex har betydelse. Vi kan också se att det finns en klassaspekt där högre utbildningsnivå medför högre känsla av egenmakt. Vi behöver fortsätta prata om olika behov och önskningar i sexuella möten. Till exempel hur man kan ta ett avvisande, hur man kan avvisa på ett bra sätt, hur man kan vara tydlig med vad man vill, kommunikation. För det behövs konkreta metoder. Självklart behöver det samtalet föras i skolan men också på andra ställen i samhället, säger Pelle Ullholm.

- RFSU träffar tusentals unga och unga vuxna varje år och vår erfarenhet, liksom andra studier visar att relationer, ömsesidighet och hbtq är något man vill prata om. Vi har sedan länge arbetat för att stärka ömsesidighet, kommunikation och gränser i sexuella möten. Men det behöver vara ett pågående samtal och här har skolan en otroligt viktig roll, säger Pelle Ullholm.

Preventivmedel och konsekvenser av förlossning

Kvinnor rapporterar att deras förlossningar medfört fysiska (26%) psykiska (17%) och/eller sexuella (14%) konsekvenser. Ungefär en tredjedel av befolkningens kvinnor har genomgått en eller fler aborter. En tredjedel har genomgått missfall. Var tionde kvinna har sökt vård på grund av problem relaterat till klipp eller bristningar i samband med förlossning. 3% av kvinnor och män över 30 år är ofrivilligt barnlösa medan 5 % i alla åldrar inte vill ha barn.

- Vi kan se en nedgång av kortverkande p-metoder och en uppgång av långverkande och användandet av kondomer. Nedgången på p-piller kan hänga ihop med en “hormonrädsla” framför allt bland kvinnor med högre utbildningsnivå så det finns en klassaspekt även här. Det är såklart positivt att se en ökande kondomanvändning och minskade aborttal, Åsa Enervik, barnmorska på RFSU-kliniken

- Här finns det mycket som behöver göras på olika nivåer, säger Kerstin Isaxon, sakkunnig sexualupplusning på RFSU och ger exempel:

• Både män och kvinnor bör inkluderas på ett självklart sätt i preventivmedelsrådgivning. Inte bara kvinnor ska förväntas ta ansvar.
• Fler män behöver nås genom att de mottagningar som finns är mer anpassade till mäns behov.
• Den andrologiska kompetensen behöver öka på mottagningarna.
• Se över kostnader för preventivmedel över landet och i olika regioner. Den behöver vara enhetlig.
• Hela vårdkedjan måste bli bättre beträffande graviditet, förlossning, eftervård där den sexuella hälsan ska vara inkluderad i varje steg
• Mödravården behöver vara tillgänglig för alla, oavsett könsidentitet och språkkunskap.

Sex mot ersättning och pornografi

Undersökningen visar att det är män som köper sex, oavsett om de köper av en kvinna eller av en man. Majoriteten av sexköpen sker utomlands. Både män och kvinnor tar emot ersättning för sex, även om det är en ytterst liten del av befolkningen (1-1,5%).

- Sex mot ersättning kan vara olika saker - både när det gäller sexet och själva ersättningen. Det är faktorer man behöver ta hänsyn till för att kunna möta enskildas behov och samhälleliga insatser. Vi behöver mer kunskap om inte minst hbtq-personer och sex mot ersättning samt om personer med migrationserfarenhet och sex mot ersättning. Den som har sex mot ersättning har rätt till sexuell hälsa. De insatser som görs behöver vara hbtq-kompetenta, inkludera män och killar och vara tillgängliga för personer som vistas tillfälligt i landet eller saknar uppehållstillstånd, säger Suzann Larsdotter.

- Ensamkommande, nyanlända, papperslösa, personer som uppehåller sig tillfälligt i Sverige finns inte med i undersökningen. Forskning saknas på detta område, men vi vet från yrkesverksamma att det förekommer att de säljer sex. Det är också personer i en socialt utsatt position. Därför behövs mer studier som undersöker det så att vi kan möta de behov som finns i den gruppen, säger Suzann Larsdotter. 

För mer information, intervjuer och kommentarer: 

Matilda Ström, pressansvarig RFSU

Mobil: 076-160 33 07

Mejl: matilda.strom@rfsu.se