Idrottens samhällsnytta - Bättre livskvalitet och minskade samhällskostnader

En ny genomgång av forskningsläget inom 13 områden visar på idrottens mervärde för samhället och pekar på områden där idrotten med små medel kan göra stor skillnad för människors livskvalitet och innebära besparingar för samhället. Svensk idrott spelar en viktig roll i det svenska samhällsbygget.

Med 3,2 miljoner medlemmar i 20 000 ideella föreningar och 650 000 ledare, skapar idrottsrörelsen en rad positiva bieffekter som vi kallar samhällsnytta. Eftersom idrottens samhällsnytta spänner över många områden, allt från hälsoekonomi och självkänsla till besöksnäring och integration, har Riksidrottsförbundet anlitat 16 forskare för att belysa en rad olika områden.

– Att idrotten bidrar till samhället är en uppfattning som är stark hos de flesta. Men sammanställningen och uppdateringen av forskningen kring samhällsnyttiga effekter behövdes för att få en tydlig helhetsbild av den viktiga roll som idrotten har i det svenska samhällsbygget, säger Stefan Bergh generalsekreterare Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

Forskningen visar att om idrottsrörelsen når ytterligare 100 ungdomar innebär det att:

• 5 ungdomar inte drabbas av depression
• 25 ungdomar inte har symptom som magont, huvudvärk med mera.
• 5 elever förbättrar sina skolresultat tack vare mindre sjukdom/symptom.
• Mindre besparingar i sjukvården för ett antal färre läkarbesök och mindre konsumtion av antidepressiva läkemedel.

Samhällets kostnader för sjukdom hos äldre är idag i storleksordningen 80 miljarder kronor och forskningen visar att med hjälp av idrott och fysisk aktivitet är potentialen stor att kraftigt minska kostnaderna.

Detta är några av många faktorer som påverkar samhällsnyttan. Antologin rymmer bland annat fysiologiska, psykologiska, psykosociala och kognitiva effekter av idrott, idrottens betydelse för personer med funktionsnedsättning, social utveckling, etnisk mångfald och integration och ökad jämställdhet, idrottens kittlande och emellanåt omstridda tävlingar och evenemang. Vidare tittar forskarna på underhållningsbranschen, idrottens arenor, både små och stora, byggda och tillfälliga eller hur träningslandskapets trender har skiftat över tid. Sammanställningen är tydlig – idrotten gör Sverige starkare.

Idrottsrörelsen behöver dock utvecklas och förnyas. Forskarna påpekar att idrotten måste våga framhäva sina styrkor men också områden där det behövs förändring och utveckling för att gå i takt med samtiden.

– Kombinationen av ett starkt egenvärde och stor samhällsnytta inom många områden gör idrottsrörelsen till en viktig del av det svenska samhället. Vi vill möta gemensamma samhällsutmaningar och vi kan bidra till att skapa en gemenskap och framtidstro i samhällets alla delar, avslutar Stefan Bergh.

Idrottens samhällsnytta, kapitel för kapitel hittar du här

Ladda ner hela rapporten via denna länk 

För mer information kontakta

Anna Setzman
Pressansvarig Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna
070-564 52 16