Hallbrist sätter stopp för idrotten

Sju av tio kommuner i Sverige anser att de har färre idrottsytor och hallar än vad som efterfrågas. Det visar Riksidrottsförbundets årliga kommunstudie som pekar på brister främst gällande isytor, idrottshallar och simhallar. Samtidigt visar studien att en liten ökning av kommuner som tar fram långsiktiga planer.

- Det är hög tid att ta anläggningsbristen på allvar, säger Björn Eriksson ordförande i Riksidrottsförbundet

Svenska skolelever är de mest stillasittande i hela Norden. Idag når endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Trots det glöms idrotten ofta bort när nya bostadsområden byggs eller när områden förtätas.

Samtidigt som idrottsplatser nedprioriteras kan vi se att det är en viktig fråga för svenskarna. En undersökning från IPSOS från januari 2018 visar att hela 90 procent av svenska folket anser att det är viktigt eller mycket viktigt med en idrottshall eller idrottsyta i anslutning till skolan och 94 procent anser att tillgång till idrottshallar och planer har en stor eller mycket stor betydelse för barns- och ungas hälsa.

Knappt hälften av de kommuner som har svarat på Riksidrottsförbundets kommunstudie har gjort en analys av tillgången på idrottsanläggningar och idrottsytor. Där framgår att isytor, idrottshallar och simhallar sticker ut när det gäller efterfrågan kontra tillgång i landets kommuner. Det bekräftas även av de mejl som har skickats till lokalpolitiker via Riksidrottsförbundets valkampanj ”Bygg för vår hälsa”.

- Idrottsföreningar ska inte tvingas säga nej till nya utövare och brist på anläggningar ska inte vara ett hinder för barn och unga att röra på sig i sitt närområde. Vi vill att idrott skrivs in i plan- och bygglagen samt i Boverkets vägledning för att säkerställa att idrotten kommer med tidigare i samhällsplaneringsprocessen, säger Björn Eriksson

Samtidigt finns ljusglimtar i årets rapport. Den visar att fler kommuner än tidigare har en långsiktig utvecklingsplan för idrottsanläggningar. En ökning från 25 procent 2017 till 33 procent 2018.

- Utan en långsiktig plan är risken stor att idrotten glöms bort eller kommer in alldeles för sent i samhällsplaneringen. Även om det går åt rätt håll tycker jag att bara var tredje kommun har en sådan plan är alldeles för få, säger Björn Eriksson.

Här kan du läsa hela kommununderökningen och vad respektive kommun har svarat