Hur hade du det på nätet idag?

Det är många föräldrar, som om inte varje dag, men i alla fall ganska ofta ställer frågan till sina barn: Hur var det i skolan idag då? Nästan lika många frågar förhoppningsvis: Hur var det på träningen idag? Men barn inte bara är i skolan eller på träningen utan också befinner sig en stor tid av dygnet på nätet. Så en följdfråga kanske borde vara, hur hade du det på nätet idag?

- Rasistiska och sexistiska budskap, elakheter, trakasserier och mobbning har blivit en ovälkommen del av livet på nätet för många. Särskilt utsatta är barn och unga. Tjejer och killar som dagligen våra ledare möter på friidrottsarenan eller i simhallen, säger Stefan Bergh, generalsekreterare på Riksidrottsförbundet och SISU idrottsutbildarna.

Varje dag året runt, tränar nästan 145 000 barn och ungdomar i en idrottsförening någonstans i Sverige. Idrotten är en en lustfylld motvikt till ett alltmer stillasittande vardagsliv och den utgör en mötesplats i ett samhälle där segregation och utanförskap är växande utmaningar. En plats där barn och ungdomar ska vara trygga. Med trygghet kommer också i många fall förtroende. Idrottsledaren är i många fall är den vuxen som barnen och ungdomarna har bäst kontakt med efter sina föräldrar och några lärare eller vuxna i skolan.

- Idrottsledaren ska inte ta över samhällets ansvar för stöd till barn och ungdomar, men våra ledare ska inte vara obekväma i att prata om viktiga saker. Många av oss vuxna har inte själva upplevt hat och kränkningar på nätet och inte heller sett andra drabbas – helt enkelt för att de inte vistas i de digitala miljöer där sådant förekommer. Vi förstår att hat och kränkningar förekommer både i sociala medier som Kik, Instagram, och Snapchat, i onlinespel och i kommentarsfält till Youtube-filmer och bloggar. Plattformar som många av oss vuxna inte är aktiva på, säger Stefan Bergh

Därför har Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna med hjälp av Statens medieråd samlat material och tips som ska vara till hjälp för våra ledare i idrottsföreningar runt om i landet. Det är konkreta råd hur man i laget, i föreningen eller hemma kan prata om hur man är en bra kompis, inte bara på planen och i omklädningsrummet utan även på nätet.

- För alla oss som är verksamma inom idrotten är det viktigt att vi skaffar oss kunskap. Vi behöver utarbeta strategier för laget eller föreningen och vi behöver alla uppmana barn, unga och vuxna att berätta om kränkningar som man själv eller andra råkar ut för. Och vi behöver alla agera, säger Stefan Bergh.

Att leva efter svensk idrotts vision och värdegrund innebär bland annat att verka mot mobbning och trakasserier såväl på som utanför idrottsarenan. De som skriver, gillar, kommenterar eller delar kränkande inlägg kan inte veta hur de drabbade reagerar och påverkas. I skydd av skärmen kan det också vara lättare än annars att uttrycka elakheter och hat.

Den som kränker och den kränkta känner oftast varandra i verkligheten. De kanske går i samma klass eller tränar i samma idrottsklubb. Relationer på nätet skiljer sig inte särskilt mycket från relationer utanför nätet. Det finns inga undantag som gör att man får behandla varandra på ett sämre sätt på nätet än utanför.

- Nästan 90 % av alla barn och unga har någon gång varit med i en idrottsförening. Idrottsrörelsen har ett stort ansvar för att verksamheten bedrivs på ett bra sätt. Vi måste vara medvetna om att det inte alltid handlar om vad som hänt på fotbollsplanen eller i stallet utan även det som sker på nätet. Vi behöver alla hjälpas åt att komma ihåg att ställa frågan. Hur hade du det på träningen och hur var din dag på nätet?, säger Stefan Bergh.

Här hittar du verktyg för dig som är ledare.

Här hittar du verktyg för dig som är förälder.

För mer information kontakta:
Sofia Kärrå, projektledare SISU Idrottsutbildarna
070-158 46 68