Kommunerna minskar kontantstödet till idrottsföreningarna

Nästan hälften av landets kommuner har i år minskat det ekonomiska kontantstödet till idrottsföreningarna. I år ger de i genomsnitt 110 kr per invånare i föreningsstöd jämfört med 156 kronor 2013. Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber menar att det är en oroande utveckling som riskerar att slå mot barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer.

Kommunernas stöd är viktigt för föreningarna. Sammantaget handlar det om cirka 5,4 miljarder årligen, alltså drygt tre gånger så mycket som statens stöd på cirka 1,7 miljarder. Det består dels av subventionerade hyror på idrottsanläggningar och stöd till föreningars anläggningar, dels direkt kontantstöd till idrottsföreningarna. För att följa utvecklingen av stödet har Riksidrottsförbundet de senaste tio åren låtit undersökningsföretaget CMA göra en kartläggning av stödet. Nu är 2014 års siffror klara. Och de visar tydlig minskning av det kontanta stödet.

Nästan hälften, 44 procent, av de 268 kommuner som har svarat uppger att det minskat stödet jämfört med förra året. 41 procent säger att de har ökat det, men minskningarna är totalt sett betydligt större än ökningarna.

– Resultatet är oroväckande, särskilt som vi kan se en nedåtgående trend de senaste åren även om det ser väldigt olika ut i olika kommuner, säger Karin Mattsson Weijber.

Jämfört med 2008 har det genomsnittliga kontantstödet minskat från drygt fyra miljoner kr till drygt 3,6 miljoner. Sammanlagt innebär det att stödet minskat med nästan 120 miljoner kronor. Detta samtidigt som det statliga stödet till föreningarna, främst i form av lokalt aktivitetsstöd, legat still.

– Den sammantagna minskningen ser kanske inte så stor ut från år till år, men i de kommuner som drar ner på stödet så får det konsekvenser. Föreningarna tvingas kompensera de minskade intäkterna genom exempelvis höjda deltagaravgifter och krav på mer ideella insatser. Det innebär att allt fler föräldrar inte kommer att ha råd att låta sina barn idrotta. Eller i alla fall inte börja med en andra eller tredje idrott, säger Karin Mattsson Weijber.

Studier visar att människor mår bra, har en positiv fritid, känner glädje och gemenskap om de idrottar. Det är också i föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet våra OS- och VM-medaljörer en gång inledde sina idrottskarriärer. Enligt Karin Mattsson Weijber ger svensk idrott genom det ideella arbetet mångdubbelt tillbaka för varje krona stat och kommun bidrar med.

– Politikerna är också alltid noga med att påpeka att alla ska ha möjlighet att idrotta. Då måste de också hjälpa till att skapa förutsättningarna för det, säger Karin Mattsson Weijber.

Fakta om kommunundersökningen 2014
Riksidrottsförbundet har under flera år regelbundet låtit CMA Research kartlägga kommunernas idrottsstöd. Svarsfrekvensen är hög, i år svarade 268 (92 procent) av landets 290 kommuner på enkäten, en webbenkät riktad till ansvarig person på kommunens fritidsförvaltning eller motsvarande. Undersökningen gjordes i början av året, då 2014 års budget var fastlagd.

Läs Karin Mattsson Weijbers krönika om kommunundersökningen på rf.se