Hiv/aids-konferensen i Bangkok avslutad

Könsrollsperspektiv avgörande för vården av aidssjuka Temat för den nyligen avslutade internationella Aidskonferensen var Access to treatment. Det finns ett akut behov av tillgång till hiv-relaterad vetenskap, förebyggande insatser, behandling och resurser för alla människor i världen - oberoende av var man bor. Av de 5 - 6 miljoner människor som idag behöver hiv-behandling i låg- och mellaninkomstländer har endast 7 procent tillgång till denna. Utan tillgång till behandling och om nuvarande infektions frekvens håller i sig så kommer 60 procent av dagens 15-åringar i Afrika inte att få uppleva sin 60-årsdag! Kvinnor representerar en allt större del av de vuxna som lever med hiv/aids, från 41 procent 1997 till 48 procent i slutet av år 2003. Denna trend är särskilt uttalad i Afrika söder om Sahara där kvinnor utgör närmare 60 procent av de människor som lever med sjukdomen. Kvinnor kan ofta inte förebygga infektioner eftersom det inte alltid är möjligt för dem att förhandla om sk säker sex, bristen på hiv-förebyggande metoder som kvinnan kontrollerar, till exempel mikrobiocider (kräm med dödande effekt på virus/ bakterier), otillräcklig kunskap om hiv/aids och bristen på tillgång till sexual-hälsovård och utbildning. Av tradition är det kvinnorna och inte männen som ansvarar för vården av sjuka i samhället. Omfattningen och den typ av vård som hiv/aids-epidemin kräver skiljer sig emellertid markant från vad som tidigare setts i världen, vilket har visat sig få enorma konsekvenser för vårdgivarna. Vården sker som regel i den sjukes hem och utförs av familjemedlemmar. Studier som gjorts i södra Afrika visade att de kvinnliga hemsjukvårdarna led av svår psykologisk, emotionell, fysisk och ekonomisk stress. De blev ofta så engagerade i vården av de sjuka att den egna familjen blev åsidosatt och många gånger tvingades de att göra stora förändringar i sina egna levnadsförhållanden. En stor andel av vårdarna var äldre än 50 år och far- och/eller morföräldrar. Många av dem hade mer än en sjuk släkting att ta hand om och ofta var de tvungna att lämna sina hem och flytta till den sjuke, speciellt när det gällde en man som vårdades av en kvinna. Sömnen påverkades negativt med mardrömmar och andra sömnsvårigheter. Vårdarnas uppgifter var många och bestod av basal omvårdnad, moraliskt och andligt stöd, hjälp med matning, personlig hygien, påklädning, matlagning, städning, tvättning, inköp, hämtning av läkemedel och uppföljning av intag av dessa, transport till hälsoinstitution och kontakt med medicinsk personal. Vårdarna fick ingen tid över till att ägna sig åt ekonomiskt produktivt arbete som i sin tur skulle kunna ha ökat tillgången på bra mat, god hälsovård och sociala aktiviteter och på så sätt skapa ett positivt hälsoklimat. De utsatte sig också för risken att själva få någon infektion i samband med vården på grund av brist på skyddande klädsel. För att kunna möta de enorma behov av hemsjukvård som hiv/aids-epidemin kräver måste även män engageras i vården. Organisationen MMAAK i Kenya har utvecklat ett program som syftar till att stärka män att stödja och vårda hiv-positiva män i hemmet. I programmet ingår också individuell rådgivning och gruppterapi.. Initiativ som detta visar att det inom området hemsjukvård finns människor som är beredda att utmana accepterad praxis som ett pragmatisk sätt att hjälpa de som drabbats av hiv/aids. Utskriftsvänlig version Tipsa någon om artikeln Svenska Röda Korset Box 17563 118 91 Stockholm Tel 08-452 46 00 Fax 08-452 46 01 webb.kontakt@redcross.se Besöksadress: Hornsgatan 54 - mitt emot Mariatorget.