Roks: I grunden bra, nu behövs bättre implementering

Att våldtäktslagstiftningen utvecklas för att bättre ringa in verkligheten är positivt. Men för att det ska bli skillnad krävs att fler fall leder till åtal och fällande dom, menar Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att våldtäktslagstiftningen formuleras om, så att övergrepp mot en person som är berusad, har svårt att värja sig, eller som drabbas av allvarlig rädsla och blir stelfrusen av skräck, klassas som våldtäkt.

– Vår och andras erfarenhet säger ju just detta, att en vanlig reaktion hos kvinnor som utsätts för våldtäkt är att spela död och inte kämpa emot. Det är en rationell överlevnadsstrategi och den ska inte ligga den som utsätts för våldtäkt till last. Därför är det här lagförslaget i grunden positivt, säger Roks ordförande Angela Beausang.

Men Roks menar samtidigt att det är viktigt att den lagstiftning som gäller också implementeras i rättssalarna. Våldtäkt är idag ett brott med låg åtalsfrekvens, bara drygt 300 av över 4000 anmälningar ledde till åtal 2010. Var tredje åtal ledde till friande dom, jämfört med omkring ett av tjugo åtal i andra brottmål.

– Lagstiftningens normerande effekt ska aldrig underskattas och därför är det förstås bra att utvidga den juridiska definitionen av våldtäkt. Men det måste gå hand i hand med utredningar och åtal av hög kvalitet. Vi vet att fördomar om ”den riktiga våldtäkten” och ”det riktiga våldtäktsoffret” lever kvar i rättssalarna såväl som i resten av samhället och det måste vi jobba med. Annars riskerar vi att en bra lagstiftning stannar på pappret utan att användas i rättssalen, säger Angela Beausang.

– Vi skulle vilja att den här lagändringen sker parallellt med en granskingskommisssion för att identifiera brister i utredningskvaliteten i polisens och åklagarnas hantering av våldtäktsärenden, fortsätter Angela Beausang.

Roks hade i sitt remissvar till utredningen önskat en samtyckesparagraf i lagstiftningen, det vill säga att det krävs att båda parter försäkrat sig om att den andra deltar frivilligt i den sexuella samvaron. Roks ser, liksom regeringen, att en ren samtyckeslagstiftning inte är oproblematisk, men tycker ändå att fördelarna överväger nackdelarna. En sådan lagstiftning skulle markera kvinnors rätt till kroppslig integritet och sexuell självbestämmanderätt.