​Byggnaderna är vår nations största förmögenhetspost

En enorm andel, det vill säga 565 miljarder euro, av vår nationalförmögenhet är bunden i byggnader, infrastruktur och bebyggda markområden. Byggnaderna är såväl den enskilda finländarens som hela nationens största förmögenhetspost. Att byta bostad och i synnerhet att bygga ett nytt hus handlar om att göra en stor tjänst, inte bara för skattmasen utan också för hela samhället.

Inom byggbranschen är skatteavtrycket förvånansvärt stort. Skatternas och de skatteliknande avgifternas andel i byggbranschen är enligt Rakennusteollisuus vanligtvis över 40 procent*. Till exempel i ett projekt på 450 000 euro blir det ett avsevärt belopp. De statliga stöden till byggbranschen ger också en omfattande hävstångseffekt, eftersom stöden återbetalas till samhället i form av arbetsplatser och skatter. I princip fungerar logiken bakom hushållsavdragen inom beskattningen på samma sätt.

Antti Toivanen, som är verkställande direktör och styrelsemedlem i Sparbankernas fastighetsförmedlingstjänst Sb-Hem, påminner om att vid bostadsköp eller husbygge är det första utfallet för skattmasen betalningen av förmögenhetsskatt.

- Många gånger använder man en förmedlare när man byter bostad, vilket också medför ett skatteavtryck. Förmedlingsarbetet sysselsätter människor, vilket också ger skatteintäkter.

Vid bostadsbyte är det de följande stegen som genererar skatter i form av nya försäkringar. Därpå följer energiförbrukningsavtal, värme och el. Oavsett vilken energikälla det handlar om åtföljs den av skatteliknande avgifter.

- Då man köper en ny bostad förnyar man nästan alltid ytorna: man tapetserar och målar om lite, vilket också kan sysselsätta till exempel ett litet företag. I över hälften av bostäderna gör man något slags renovering och i många görs riktigt omfattande renoveringar. Man skaffar material, anlitar arbetskraft medan beloppet på moms-raden i renoveringsfakturan växer explosionsartat.

Toivanen påminner om att en liten ytrenovering i själva verket sällan är liten, eftersom renoveringsivern naturligt växer i och med att projektet framskrider.

- Det är sällan man endast gör en liten ytrenovering, eftersom värme-, vatten-, ventilations- och ellösningar alltid kräver en expert. Man varken får eller bör göra större renoveringar själv. Ofta görs renoveringar på lång sikt, eftersom man ju ser hemmet som en långsiktig investering. Samtidigt minskar mängden riskfyllda lösningar och bostädernas kvalitet höjs. Dessutom får man chansen att diskutera med experter i olika branscher, idéerna förädlas och drömmarna förverkligas, påminner Toivanen.

Ibland är man tvungen att göra en mer omfattande renovering om man till exempel i en konditionsgranskning vid ett byte av bostad finner brister som bör åtgärdas genast. Och även om bostadsbytet inte gick som på Strömsö, erhåller skattemyndigheten alltid sin beskärda del i processen.

Vad renoverar man då?
Enligt Toivanen låter man i bostadsbolag göra renoveringar i synnerhet i kök och badrum, om de inte tidigare renoverats. Däremot diskuterar man i fastigheter ofta om större helheter, såsom att förnya uppvärmningssystemet. I dag är bestämmelserna och föreskrifterna också sådana att renoveringar görs allt mer sällan som talkoarbete eller på egen hand.

Stort skatteavtryck inom byggbranschen
Inom byggbranschen betalar man många olika tillverkningsskatter.

- Byggandet börjar med tomten och anskaffningen av den. Först planerar man och sedan utför man grundarbete och jordbyggnad. Efter detta reser man till exempel huspaketet, anlitar timmermän, olika rör- och elmontörer samt plattläggare – kanske alla är olika entreprenörer. Därtill kommer trädgårdsanläggning och de som utför arbetet.

- I fråga om skatter betalar man först fyra procent av fastighetsköpet i överlåtelseskatt. Efter detta anlitar man en projekterare eller en huvudprojekterare.

Därefter ska jord förflyttas, även när det gäller nyckelfärdiga hus. I det här skedet byggs grunden och grundarbetet utförs. Härvid tillkommer anslutningsavgifter.

- För en jordförflyttningsentreprenad betalas mervärdesskatt och lön till arbetstagarna. I detta samband betalas arbetsgivaravgifter och arbetstagarna betalar skatt. Om ett företag därigenom är framgångsrikt betalar det dessutom samfundsskatt till samhället, och om ägaren tar ut dividender betalar denne kapitalinkomstskatt på dividenderna. Om man alltså tar hela byggnadsentreprenaden i beaktande ser man att det gjorts ett värdefullt arbete som lämnat ett betydande skatteavtryck.

* källa: https://www.rakennusteollisuus.fi/globalassets/suhdanteet-ja-tilastot/vtt-kerrostalorakentamisen-tulo_ja-verojakauma-selitystekstit-kesakuu-2014-.pdf

Text: Teemu Salmi