Fortsatt osäkra tider i bostadshandeln år 2019

Prognoserna för ett år sedan om en livligare bostadsmarknad och en ökning av antalet sålda gamla bostäder blev inte verklighet. I stället för att öka har antalet sålda gamla vånings- och radhusbostäder minskat med 3,7 procent i år. Till salu är också färre gamla bostäder än tidigare. Sb-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen tror inte att handelsvolymen kommer att öka under år 2019. Det finns flera osäkerhetsfaktorer som påverkar bostadsmarknaden.

– Vid årsskiftet var min prognos att antalet sålda gamla bostäder skulle öka med hela fem procent i år. Det goda ekonomiska läget, de positiva ekonomiska tillväxtutsikterna och konsumenternas starka förtroende återspeglade sig ändå inte på vår bostadsmarknad såsom vanligt och väntat, säger Sb-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen. – Marknaden har under januari-oktober gått ner med 3,7 procent jämfört med året innan. Under hösten har nedgången beroende på månad varit hela 5–10 procent.

– Jag tror att det finns flera orsaker till att tillväxten stannat av. Bostadshandeln reagerar lätt på förändringar i ekonomin och i luften finns för tillfället exceptionellt många frågetecken och mycket osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen och det påverkar folks vilja att byta och köpa bostad, fortsätter Rantanen.

– I vårens riksdagsval kan regeringsbasen förändras och vilka den nya regeringens bostadspolitiska mål är kan ingen ännu veta. Också ECB:s första räntehöjningar som förutses komma nästa höst gör att konsumenterna blir mera försiktiga. Många globala politiska utmaningar, vapenskramlet mellan Trump och Kina, eventuell inverkan av handelskrig och importtullar på den europeiska och den finländska ekonomin, Brexit och Italiens bristande budgetdisciplin inte att förglömma, oroar folk.

Än det som brukar sätta fart på bostadshandeln: sysselsättningen, räntenivån och konsumenternas förtroende?

– Sysselsättningen, räntenivån och konsumenternas förtroende är de viktigaste faktorerna som sätter fart på eller stannar upp bostadsmarknaden och nu råder det osäkerhet också i fråga om dem, konstaterar Jukka Rantanen – Konsumenternas förtroendeindex som ännu i somras var exceptionellt högt har börjat pendla under hösten. Jag tror att striderna och strejkerna bland annat på grund av försvagandet av arbetslöshetsskyddet har sänkt förtroendet.

– Också när det gäller sysselsättningsutvecklingen finns det osäkerhetsfaktorer. I de konjunkturkänsliga exportbranscherna kan sysselsättningen börja minska mot slutet av nästa år om hotet om handelskrig och importtullar realiseras. Det här är något som åtminstone de som drömmer om att byta bostad och som arbetar i exportindustrin grubblar över.

– Det har blivit allt svårare att förutse hur bostadshandeln ska utvecklas. Min egen uppfattning är att handelsvolymen gällande begagnade bostäder nästa år kommer att vara på högst samma nivå som i år. Utvecklingen har vara plus minus noll som bäst, också i de begagnade bostädernas kvadratmeterpriser,

förutspår Jukka Rantanen. – Bara i Helsingfors fortsätter kvadratmeterpriserna att stiga måttligt. I övriga landet kommer skillnaderna mellan olika orter sannolikt att ytterligare förstärkas.

– Omfördelningen av egendom har varit verkligt betydande under de senaste åren i Finland. Den har dämpat folks förmåga att flytta efter jobben från en ort till en annan. Tyvärr är jag rädd för att våndan på de orter där bostäderna inte alls vill gå åt kommer att förvärras ytterligare. Man bör dock minnas att förr eller senare hittas en köpare till varje objekt, så länge priset är rätt. Endast ett fåtal finländare gör nu vinst på bostadshandel.

– Om allt går bra dvs. den nya regeringen stakar ut linjer som finländarna litar på från första början och läget i den globala världen lugnar sig kan nästa år vara mera gynnsamt för bostadshandeln än jag uppskattat. Mycket beror på de politiska besluten i Finland och världen samt på konsumenternas förtroende, betonar Jukka Rantanen.