Pressmeddelande -

Nu är det modernt att spara, bostäder och fonder intresserar

Allt flera finländare sparar eller planerar att börja spara och samtidigt har de summor vi sparar per månad stigit och intresset för olika spar- och placeringsformer ökat. Särskilt investeringsbostäder och fonder lockar allt mera. Detta framgår ur Sparbankens Sparbarometer som genomfördes i september-oktober.

”Resultaten var en positiv överraskning. De två senaste åren har barometern klart visat att de dystra ekonomiska nyheterna har förlamat sparviljan och stärkt låt-gå-mentaliteten. Nu när det svaga ekonomiska läget bara fortsätter verkar finländarna ha beslutat att ta kontroll över sin egen ekonomi och börja spara. Svaren är överlag mera positiva än 2012 och 2011. Siffrorna steg äntligen till 2010 års nivå och över”, konstaterar Sparbanksförbundets verkställande direktör Pasi Kämäri.

”Och fastän det finns osäkerhet på bostadsmarknaden verkar inget kunna försvaga finländarnas starka tro på att bostäderna ständigt stiger i värde.”

”Hela 60 procent tror på en positiv prisutveckling i det egna området och bara 10 procent tror att priserna kommer att sjunka. Under osäkra tider stiger i allmänhet investeringsbostädernas popularitet som sparform, liksom också nu, eftersom bostäder upplevs som en säker placeringsform och dessutom är hyrorna nu på väg upp. Särskilt populärt är detta i huvudstadsregionen och tillväxtcentra.”

De som bor i huvudstadsregionen skiljer sig även i övrigt som sparare. De tror mera på sin egen ekonomi och planerar den på längre sikt än på andra håll i landet. De använder sig också av flera spar- och placeringsformer och känner bättre till de olika spar- och placeringsformerna än övriga finländare.

Tron på den egna ekonomin är på samma nivå som de senaste åren. 27 procent tror att den egna ekonomin kommer att förbättras och 23 procent tror att den kommer att försämras. Å andra sidan har den tid för vilken man planerar den egna ekonomin blivit kortare år för år. År 2010 planerade ännu 53 procent sin ekonomi på över ett halvt års sikt, i år har siffran redan fallit till 44 procent. 

Av finländarna sparar 72 procent (69 % år 2012). Sparsummorna har ökat: det är allt vanligare att spara över 100 euro i månaden (2013 35 % av dem som svarat, 2012 28 %). Bättre kunde det vara eftersom 56 procent av dem som svarat kunde spara över 100 euro i månaden om de så önskade.

Alla kan inte spara

Det finns många som skulle ha pengar att spara men som inte gör det. Av dem som svarade sade 28 procent att de inte sparar. I en annan fråga sade 38 procent att de konsumerar alla pengar de får och 27 procent av dem som svarade har av spar- och placeringsprodukterna endast brukskonto i användning.

Till den här gruppen hör också de som helt enkelt inte kan spara. Oroande är ett deras andel har legat på samma nivå (14 %) de senaste tre åren.

”Enligt resultaten hör människor från alla åldersklasser och alla regioner i Finland till dessa 14 procent. Ensamboende skiljer sig ändå från barnfamiljer och par. De planerar sin ekonomi för en kortare tid än andra, de vet mindre om olika spar- och placeringsformer och använder dem mindre. De använder en större del av sina nettoinkomster till boende och tycker oftare än andra att boendekostnaderna är för höga. Det är uppenbarligen fråga om studerande, arbetslösa och pensionärer med små inkomster”, resonerar Kämäri.

Intresset för investeringsbostäder och fonder ökar mest

De populäraste spar- och placeringsformerna som används är 1) sparkonto, 2) fondplaceringar, 3) bostäder, 4) börsaktier, 5) frivilliga pensionsförsäkringar samt 6) tidsbundna insättningar.

De sex intressantaste placeringsformerna är fortfarande 1) ägarbostad, 2) sparkonto, 3) tidsbunden insättning, 4) investeringsbostad, 5) fondplacering och 6) börsaktier. Ordningen kan ändå vara på väg att förändras eftersom det är intresset för investeringsbostäder (44 > 48 %) och fondplaceringar (44 > 48 %) som ökat mest sedan ifjol.

”Tidsbundna insättningar är ett speciellt fall. Fastän de intresserar så många som hälften av dem som svarat är det bara 14 procent som har sådana. Antagligen motsvarar räntan inte förväntningarna och intresset omvandlas aldrig till gärningar”, bedömer Kämäri.

Dyrt boende bekymrar, BSP-sparande intresserar

44 procent av finländarna använder 21–40 procent av sina nettoinkomster till boende, men hela 16 procent använder över hälften av sin nettoinkomst till det. I huvudstadsregionen och södra Finland kostar boendet förhållandevis mera än på andra håll. Sex av tio tycker att boendekostnaderna är för höga men å andra sidan anser fyra av tio att de är lämpliga. Var man bor inverkar inte på hur dyrt man upplever boendet.

Bankernas åtstramade kreditgivningspraxis märks i att BSP-systemet har blivit mera känt. Av finländarna känner 54 procent till systemet, bäst de som bor i huvudstadsregionen. Över hälften av finländarna tycker att det bästa åldern att börja BSP-spara är 18–24 år men 36 procent önskar att också de som är under 18 ska kunna BSP-spara. I huvudstadsregionen och södra Finland är siffrorna ännu högre (43 % och 40 % av dem som svarade).

Sparbarometern är en del av Sparsamhetsveckan

Sparbankens Sparbarometer är en del av Sparsamhetsveckan. Undersökningen gjordes nu för fjärde gången. Sparbankerna firar Sparsamhetsveckan 28.10–1.11.2013 med olika kampanjer och evenemang i anslutning till sparsamhetstemat.

Syftet med Sparsamhetsveckan är att främja sparsamhet och ekonomisk välfärd. Veckan fick sin början vid Sparbankskongressen i Milano 1924 där man beslutade fira Världsspardagen (World Savings Day) varje år den 31 oktober. I Finland har veckan firats sedan 1926. Att främja sparsamheten är inskrivet i sparbankslagen som Sparbankens speciella syfte.

Ytterligare information lämnas av:

Sparbanksförbundets verkställande direktör Pasi Kämäri, tfn 0500 688 222, pasi.kamari@saastopankki.fi

Sparbankens Sparbarometer följer med hur finländarna förhåller sig till teman kring sparande och hantering av den egna ekonomin. Undersökningen genomfördes elektroniskt i en riksomfattande representativ konsumentpanel i september-oktober 2013. Undersökningen gjordes av Value Clinic Oy och i den deltog 1 396 personer. Sparbarometerns målgrupp är 15 år fyllda och äldre finländare.

Sparbankens Ekonomistund och Ekonomivakt i fokus


Relaterade länkar

Ämnen

  • Ekonomi, finans

Kategorier

  • sparsamhetsveckan
  • placerande

Till Sparbanksgruppen hör 30 Sparbanker och centralorganisationen Sparbanksförbundet. Egna kontor finns det 200 och via samarbete har kunderna tillgång till nästan 400 kontor, 200 service- och betalautomater och alla kontantautomater i Finland. Sparbankernas syfte är att främja sparande och kundernas ekonomiska välstånd. Grundprinciperna för vår service är att vi är nära kunden och lokala. Målet är en kontinuerlig, lönsam tillväxt och att kapitaltäckningen hålls på en säker nivå. År 2012 var rörelsevinsten 67,1 miljoner euro, kapitaltäckningen 22,1 % och kundantalet 588 500. www.sparbanken.fi


Kontakter

Reetta Tuomala

Presskontakt Tf. marknads- och kommunikationsdirektör +358 40 571 8788

Relaterat innehåll