Sb-Hems bostadsmarknadsöversikt: Social- och hälsovårdsreformen kan öka tudelningen på bostadsmarknaden

”Det färska beslutet om social- och hälsovårdsreformen och den pågående kommunreformen kan leda till att den regionala tudelningen på bostadsmarknaden fördjupas. Redan nu är den finländska bostadsmarknaden regionalt uppdelad i tillväxtcentra och glesbygdsområden med utflyttningsöverskott. Om de tjänster som kommuninvånarna behöver såsom social- och hälsovårdstjänsterna, koncentrerar sig till färre orter ökar tillbakagången i glesbygden och ojämlikheten mellan bostadsägarna blir allt större”, bedömer Sb-Hems verkställande direktör Antti Toivanen.

”Sakens betydelse är större än man kunnat räkna med. I glesbygden finns det allt flera områden där det inte finns någon marknad för gamla bostäder. När man inte kan sälja sin bostad är den i praktiken värdelös, fastän största delen av en människas förmögenhet är fast i den. Detta gör det svårare för arbetstagare att flytta efter jobbet. I tillväxtcentrumen åter höjer den ökade efterfrågan bostädernas priser och målet med bostäder till rimligt pris som det pratas så mycket om förblir en dröm”, konstaterar Toivanen.

”I tillväxtcentrumen kan situationen i värsta fall leda till att där inte kan ske den nyproduktion av bostäder som det finns stort behov av eftersom de höga priserna lamslår konsumenternas efterfrågan. Eller så fryser den osunda prisuppgången handeln med gamla bostader och försvagar den ekonomiska återhämtningen.”

”Den allt djupare tudelningen av bostadsmarknaden är en mycket besvärlig ekvation som i social- och hälsovårdsreformen och kommunreformen tillsvidare har överskuggats av andra frågor. Nu är det dags att lyfta upp den i dagsljuset och fundera på balanserande åtgärder.”

Att vänta på bostadsmarknaden 2014: svag uppgång

Det råder fortfarande en kraftig obalans i efterfrågan och utbud på bostadsmarknaden när utbudet är flera gånger större än efterfrågan. Till exempel fanns det i februari 2014 till salu 47 500 begagnade bostäder men endast 4 300 såldes. Antalet bostadsaffärer under fjolåret sjönk också hela 15 procent jämfört med året innan.

”Hur bostadsmarknaden utvecklas 2014 beror framför allt på sysselsättningen och konsumenternas förtroende. Om man kan förutsäga hur det går med dem kan man också förutspå hur bostadsmarknaden utvecklas. Sb-Hem bedömer att antalet köp växer i en långsam takt av fem procent i år. Jag motiverar prognosen med att trots att konsumenternas förtroende är lite svagare än i fjol så försämras det knappast mot slutet av året, vilket skedde i fjol då nedgången började i mars (se grafen ”handeln med begagnade bostäder och konsumerneras förtroendebarometer). Dessutom har arbetslöshetssiffrorna hållits måttliga och inga otrevliga överraskningar som kan jämföras med höjningen av överlåtelseskatten väntas”, säger Toivanen.

”De sparbeslut som togs i regeringens ramförhandlingar gör en ändå betänksam. Minskningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån gör inte i detta ränteläge något större hål i kassan hos dem som har bostadsskulder, men det är ännu svårt att bedöma vilken totaleffekt alla beslut har. I Sparbankens Sparbarometer från i höstas tyckte redan sex av tio tillfrågade att boendet är för dyrt i förhållande till den egna inkomsten. Och nu utsätts alltså bostadsägarna igen för olika skatteskärpningar. Priset på boende bara stiger”, summerar Toivanen.

I ramförhandlingarna beslutade regeringen bl.a. att skärpa energibeskattningen med 120 miljoner euro, att höja de undre och övre gränserna för fastighetsskatten, både då det gäller den allmänna skatten och skatten på permanenta bostadshus samt minska rätten till ränteavdrag på bostadslån med 5 procentenheter per år så att bara 50 procent av räntan är avdragsgill år 2018. Allt detta höjer priset på boendet.

Ytterligare information lämnas av Sb-Hems verkställande direktör Antti Toivanen, tfn 050 3175 777, antti.toivanen@spkoti.fi.

Nätpublikationens bilaga: Sb-Hems grafer 03/2014