Skip to main content

Sparbankens Sparbarometer 2012: Lånetak har oväntade effekter på sparandet och bostadsmarknaden

Pressmeddelande   •   Okt 30, 2012 08:00 CET

Nästan tre fjärdedelar (72 %) av dem som överväger att köpa sin första bostad hamnar i knipa om de själva måste finansiera tio procent av den första bostadens pris. Det är antingen omöjligt att skaffa en första bostad (18 %) eller anskaffningen måste skjutas upp tills man sparat tillräckligt (54 %). Värst är situationen i huvudstadsregionen. Där måste rentav 79 % (13 + 66 %) av dem som funderat på att köpa en första bostad allvarligt överväga om de måste överge sin dröm. Resultaten framgår ur Sparbankens Sparbarometer som genomfördes i september-oktober 2012.

”Att skjuta upp anskaffningen är heller inget realistiskt alternativ eftersom över hälften (53 %) av dem som överväger att köpa en första bostad skulle kunna spara högst 100 euro i månaden för den första bostaden. Om bostadens pris är 200 000 euro är den summa som med egenfinansieringsandelen på tio procent ska sparas 20 000 euro. Om man sparar 100 euro i månaden tar det nästan 17 år för en person att spara, fastän bostadens pris skulle förbli oförändrat. I den här takten får man aldrig en första bostad”, åskådliggör Sparbanksförbundets verkställande direktör Pasi Kämäri.

Frågan hänför sig till det lånetak som planeras. För tillfället rekommenderar Finansinspektionen att den som får bolån borde ha minst 10 procent av bostadens pris i egna pengar. En lag enligt vilken Finansinspektionen skulle kunna bestämma ett tak på ett bostadslån i förhållande till bostadens inköpspris planeras ändå. Målet är att dämpa överskuldsättningen och uppkomsten av prisbubblor på bostäder. Lånetaket kunde, när det är som strängast, vara 80 procent av bostadens värde, då man själv måste skaffa 20 procent av bostadens inköpspris.

”Syftet är bra men enligt barometern skulle lånetaket sätta dem som överväger att köpa en första bostad i en omöjlig situation. Om bostaden måste skaffas utan hjälp av släktingar skulle den för de flesta förbli oköpt. Det här skulle utan vidare synas som en nedgång i bostadshandeln. När de ekonomiska utsikterna även i övrigt är osäkra och bostadsköparna står på tå kan det här vara det sista strået som knäcker kamelens rygg. en risk är att läget leder till att bostadsproduktionen minskar, vilket har skett i Sverige”, varnar Kämäri.

I Sverige infördes ett lånetak i oktober 2012. Där är lånetaket 85 procent av bostadens pris. Lånetaket har inte dämpat prisuppgången på önskat sätt men har gjort det svårare särskilt för unga att skaffa sig en bostad. Dessutom har bostadsbyggandet gått ner, byggandet av småhus rentav rasat. Nu har man under de senaste veckorna fört på minister- och myndighetsnivå hård diskussion om huruvida reglerna om bolånetak borde lindras. (se länkarna nedan till nyheter i svenska medier)

”Också enligt barometern lider de unga mest av ett lånetak. Av dem som svarat på barometern övervägde 21 procent att köpa en första bostad och av dem var största delen (82 %) under 35 år. I beredningen av ett lånetak måste man nu ta time out. Vi bör dra lärdom av erfarenheterna i Sverige och se om de ändrar sin modell”, betonar Kämäri.

”Ett lånetak är enligt oss myndigheternas misstroendevotum mot bankerna. Långivningen är inte ansvarslös nu heller. Lånekunderna stresstestas och kundernas förmåga att sköta lånet bedöms också i övrigt noga. Varför litar inte myndigheterna på bankerna? Det enda som fattas är 1980-talets reglering av medelräntan på utlåning!” jämför Kämäri.

Skulle ett lånetak ändra intresset för bostäder som spar- och placeringsobjekt?

Enligt barometern är en ägarbostad Finlands mest intressanta spar- och placeringsform (drygt 62 % av dem som svarat), en placeringsbostad är fjärde mest intressant (44 %). Störst är intresset bland dem som är under 35 år.

”En bostad anses som ett gott placeringsobjekt som stiger i värde eller åtminstone håller värdet och som är ett lätt, säkert och riskfritt sätt att spara. Också unga tänker så här. När det här kombineras med lånetakets möjliga effekter ser vi en ändring i hela den finländska spar- och placeringskulturen. Om unga som står på egna ben jagas bort från bostadsmarknaden vilket sparobjekt väljer de då istället? Ett lånetak kan ha oväntade följder förutom för boendet även för sparandet”, säger Kämäri.

Efter ägarbostad är den näst mest intressanta spar- och placeringsformen sparkonto (knappt 62 %), på tredje plats kommer tidsbunden insättning (50 %), på femte plats efter placeringsbostad kommer fondplacering (44 %) och på sjätte plats börsaktier (41 %).

Tron på den egna ekonomin har förblivit svag och planeringstiden har blivit kortare

Endast 46 procent av finländarna berättar längre att de planerar sin egen ekonomi på över sex månaders sikt. Andelen har sjunkit klart. År 2010 sade fortfarande 53 procent att de gjorde det och år 2011 48 procent. Tron på den egna ekonomin har förblivit svag. En knapp fjärdedel (23 %) tror att den egna ekonomin försvagas. Andelen är samma som 2011 men betydligt större än 2010. Då trodde endast 16 procent att deras ekonomi kommer att försämras.

Lite hopp ger det att flera finländare än ifjol planerar att antingen börja spara eller placera eller spara eller att placera mera under nästa år (28 % vs 24 %). Båda talen är ändå svagare än 2010. Unga (under 35 år) har ändå en starkare tro att den egna ekonomin ska bli bättre och de planerar mera allmänt att börja spara eller placera eller öka sitt sparande eller placerande.

Sparvilja finns men få sparar så mycket som de kunde

För 69 procent av finländarna blir det pengar över. Det vanligaste är att spara eller placera högst 50 euro i månaden (22 %). Finländarna skulle ändå vilja spara eller placera mycket mera. 36 procent av finländarna skulle vilja spara över 200 euro i månaden. Också förmågan att spara ligger på hög nivå. Hälften av finländarna (49 %) skulle kunna spara över 100 euro i månaden. Talet har ändå försämrats sedan ifjol (51 %).

”Det är intressant att endast 28 procent av finländarna sparar över 100 euro i månaden, fastän nästan hälften kunde göra det och rentav 61 procent av finländarna ville göra det. Intresse finns alltså men det brister i genomförandet”, begrundar Kämäri.

”Å andra sidan visar barometern klart att det finns en helt annan grupp som inte planerar sin ekonomi och inte sparar. 31 procent av finländarna sparar inte överhuvudtaget, 8 procent vill inte ens spara och 14 % konstaterar att de inte kan spara även om de ville. Dessutom svarade 28 procent att de inte har några andra spar- eller placeringsformer än ett brukskonto. Oroande är att den här gruppen växer. Till exempel har andelen personer som inte vill spara alls ökat från fyra procent år 2010 till åtta procent”.

I valet av spar- och placeringsformer har bankens rekommendation blivit viktigare än ifjol (37 % 2012 vs 33 % 2011). Riskerna beaktas allt noggrannare. Risksynvinkeln körde för första gången om till och med lönsamheten.

”Om man följer med nyheterna så kan man inte heller dra någon annan slutsats. De dystra ekonomiska nyheterna dominerar också den allmänna diskussionen. Det svaga ekonomiska läget har säkert sin andel även i det faktum att det fortfarande inte är viktigt att placeringsobjektet är etiskt. Endast 17 procent strävar efter att välja placeringsobjekt på etiska grunder. Av resultaten är det lätt att dra slutsatsen: under osäkra tider är säkerhet placeringens viktigaste egenskap”, summerar Kämäri.

Sparbarometern en del av firandet av Sparsamhetsveckan

Sparbankens Sparbarometer ingår som en del av firandet av Sparsamhetsveckan. Undersökningen gjordes nu för tredje gången. Sparbankerna firar Sparsamhetsvecka 29.10.–2.11.2011 med olika kampanjer och tillställningar i anslutning till sparsamhetstemat.

Sparsamhetsveckans mål är att främja barns och ungas samt deras familjers sparsamhet och ekonomiska välstånd. Firandet av veckan började år 1924 vid sparbankskongressen i Milano där man beslutade fira Världsspardagen (World Savings Day) alltid den sista oktober. I Finland har vi firat Sparsamhetsveckan sedan år 1926. Främjandet av sparande har inskrivits i sparbankslagen som sparbankens särskilda ändamål.


Ytterligare information
:
Sparbanksförbundets verkställande direktör Pasi Kämäri, tfn (09) 5480 5240 eller 0500 688 222, e-post: pasi.kamari@saastopankki.fi


Länkar till nyheter om lånetaket i Sverige

Dagens Industri 16.10.2012:
http://www.di.se/#!/artiklar/2012/10/16/bostadsminister-attefall-tror-pa-losning-om-bolanetaket/

Dagens Industri 11.10.2012:
http://www.di.se/#!/artiklar/2012/10/11/ministern-vill-se-over-bolanetak/

Dagens Nyheter 26.7.2012:
http://www.dn.se/ekonomi/lanetaket-satter-stopp-for-unga-bostadskopare

Sparbankens Sparbarometer följer med hur finländarna förhåller sig till teman kring sparande och hantering av den egna ekonomin. Undersökningen genomfördes elektroniskt i en riksomfattande representativ konsumentpanel i september-oktober 2012. Undersökningen gjordes av Value Clinic Oy och i den deltog 1 594 personer. Sparbarometerns målgrupp är 15 år fyllda och äldre finländare.

Till Sparbanksgruppen hör 33 Sparbanker och centralorganisationen Sparbanksförbundet. Egna kontor finns det ca 210 och via samarbete har kunderna tillgång till över 400 kontor, 200 service- och betalautomater och alla kontantautomater i Finland. Sparbankernas syfte är att främja sparande och kundernas ekonomiska välstånd. Grundprinciperna för vår service är att vi är nära kunden och lokala. Målet är en kontinuerlig, lönsam tillväxt och att kapitaltäckningen hålls på en säker nivå. År 2011 var rörelsevinsten 65,4 miljoner euro, kapitaltäckningen 22,1 % och kundantalet 587 000. www.sparbanken.fi

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera