Rapport över samers psykosociala ohälsa överlämnad till regeringen

Sametingets projektledare Petter Stoor är nu klar med rapporten som sammanställer den kunskap som finns om samers psykosociala ohälsa. Uppdraget har varit av kartläggande, analyserande och tillgängliggörande karaktär. Rapporten innehåller även en mängd förslag på åtgärder som kan leda till bättre efterlevnad av den svenska statens hälsorelaterade skyldigheter mot samerna.

Oro för egen hälsa
Många svenska samer har under det senaste decenniet känt oro för sin psykosociala hälsosituation. Bland annat har det handlat om psykisk ohälsa, självmord, diskriminering, unga samers möjlighet till en stark samisk identitet, tillgången på psykosocial hälsovård baserad på samisk språk- och kulturkompetens och negativa hälsoeffekter av ökande exploatering och rovdjurstryck på renbetesmarkerna. Innebär detta att samer mår sämre än annan befolkning i Sverige?

Studier och kunskapsluckor
Det finns skillnader mellan samer och övrig befolkning men det saknas också kunskap. I rapporten redogörs för den relevanta kunskap (vetenskaplig och annan) som redan finns, och vilka kunskapsluckor som bör åtgärdas. Baserat på de brister som identifierats lämnas även förslag på åtgärder som kan väntas leda till en förbättring av samers psykosociala hälsa och bättre efterlevnad av svenska statens hälsorelaterade skyldigheter gentemot samerna.

Exempel
Kort och gott kan man säga att kunskapsläget är så undermåligt att det är svårt att veta hur ”gemene” sames psykosociala hälsosituation ser ut. De studier som finns indikerar dock att den kan vara sänkt. Här är några exempel:

• Mer än varannan ung samisk kvinna säger sig ha haft självmordstankar.
• Var tredje ung samisk renskötare har allvarligt övervägt eller haft planer på att ta sitt liv.
• Två av fem manliga renskötare rapporterar en kliniskt relevant ångeststörning. Andelen stiger dessutom till i princip varannan för medelålders renskötande män.
• Unga samiska kvinnor har i mindre grad än andra svenska kvinnor anammat en ”modern” (liberal) dryckeskultur, men fler manliga renskötare har en farlig alkoholkonsumtion jämfört med svenska män.
• Andelen unga vuxna samer som är ”stolta över sin bakgrund” (83 %) sammanfaller i princip med dem som ibland eller ofta anser sig behöva ”förklara eller försvara sin kultur” (82 %), och ungefär varannan ung same upplever sig utsatt för etnisk diskriminering.
• Att uppleva etnisk diskriminering är förenat med sämre psykosocial hälsa, såsom större risk att ha haft självmordsplaner (unga vuxna samer) och lägre hälsorelaterad livskvalite (samiska skolungdomar).
• Att uppleva sig etniskt diskriminerad är vanligare bland samer med stark samisk identitet, vilket kan tolkas som att uppväxande samer till viss grad tvingas assimilera sig för att undgå diskriminering och psykosocial ohälsa.
• Renskötande samer rapporterar lägre förtroende för vårdgivare (primärvård och psykiatri) än andra norrlänningar, vilket antas vara kopplat till vårdens brister i samisk språk- och kulturkompetens.

- Även om det samiska samhället och den samiska kulturen i Sverige är stark, ligger huvudfokus i den här rapporten på ohälsa och problem, säger Petter Stoor. Det har varit min ambition att den här rapporten ska kunna läsas och förstås av samer i allmänhet, forskare, hälso- och sjukvårdspersonal, politiker, sakkunniga och andra som kan vara i behov av kunskapen.

Åtgärdsförslag
Vad skulle Sverige kunna göra för att komma till rätta med de brister som finns? Några av åtgärdsförslagen är att det bildas ett center för samisk hälsa och att Sametinget ges mandat och resurser för att arbeta med hälsorelaterade frågor. Regeringen kan stödja processen att etablera en oberoende samisk sanningskommission. En kulturell och språklig anpassning i vården kan komma till stånd genom att vårdgivare inom Sápmi tillgängliggör befintliga samiska språk- och kulturkunskaper och höjer kunskapsnivån hos övrig personal.

- Eftersom kunskapssammanställningen innehåller en lista på tänkbara åtgärder och frågan om samisk folkhälsa länge varit på tapeten, hoppas Sametinget att rapporten leder till en förbättrad hälsosituation och en ny syn på vad kulturellt anpassad vård betyder, förklarar Sametingets kanslichef Anja Taube.

Referenslista och tabeller
Rapporten finns än så länge enbart på svenska. Den innehåller både en referenslista och tabeller över informationskällor inom olika hälsodomäner, vilket gör det möjligt för den som ytterligare vill fördjupa sig. Sametinget har överlämnat kunskapssammanställningen om samers psykosociala ohälsa till Socialdepartementet.

Kontakt:

Petter Stoor, projektledare, tel 0730-91 99 03, petter.stoor@sametinget.se

Anja Taube, kanslichef, tel 0980-780 38, anja.taube@sametinget.se