​Nationell samordning kring öppna data – ett måste för att lyckas

Idag förväntar vi oss att information ska vara lättillgänglig, oavsett om det handlar om att jämföra löner eller att hitta snabbaste vägen till stugan på landet. Den här typen av smarta tjänster bygger på att det finns öppna data. Men, för att nå maximal samhällsnytta behöver datahanteringen bli ännu bättre. Datakällor behöver göras kompatibla för att kunna jämföras med varandra, och datakällorna behöver göras tillgängliga på ett sätt som alla kommer åt.

Senaste året har allt fler företag börjat öppna upp sin data och sina plattformar. Bolag som Spotify, Actia Nordic och Senion öppnar upp för att fler ska kunna utveckla tjänster av dem, vilket gynnar både företagen och allmänheten. För några år sedan uppmanade Vita Huset sina forskningsmyndigheter att öppna upp sina data. Häromveckan gjorde Nasa slag i saken, därmed finns Nasas forskning tillgänglig på nätet helt gratis på webbportalen PubSpace. Där finns möjlighet att ta del av information om tsunamis på mars, eller hur du håller dig vältränad i rymden. En viktig tillgång för bland annat forskare och universitetsstuderande. Ett annat gott exempel är vårt grannland Danmark som ligger i topp över länder som är bäst på öppna data. Här finns möjlighet att följa det som sker i parlamentet och vilka lagar som stiftas. Öppna data bidrar till en bättre vardag på flertalet olika sätt, t.ex. gör sajten findtoilet.dk det enkelt att hitta alla offentliga toaletter i Danmark. Andra goda exempel är Finland och Storbritannien som har öppnat sina data över hur skattepengar spenderas.
Det finns även goda exempel här i Sverige på hur kommuners öppna data har skapat nytta för invånarna. Bland annat har Linköpings kommun släppt data som innehåller radonmätningar, skolmatsmenyer, vägarbeten, lediga tjänster, status på antal lediga platser i Linköpings parkeringshus. Alltså, information som är intressant för många fler än de som arbetar på kommunen att ta del av. Genom att använda parkeringsdata har appen LinPark skapats som visar var i staden du kan parkera med hänsyn till din geografiska position, för att slippa åka runt och leta efter parkering. Det visar hur öppna data kan gynna samhället och invånaren ur flera perspektiv.

Det finns mängder med data ute hos det offentliga och mängder med samhällsutmaningar som vi står inför varje dag. EU-kommissionens PSI-direktiv syftar till att göra offentlig information mer tillgänglig, vilket bland annat innebär att olika aktörer i samhället ska kunna använda offentlig information för att skapa nya produkter och tjänster. Att det finns öppna data är det ingen tvekan om, men tillgängligheten till det är ett stort problem. Om data finns tillgängligt kan fler personer bidra till att lösa flertalet av dessa utmaningar genom att kombinera och använda data på smarta och innovativa sätt. Flera riktigt bra idéer föds i innovativa miljöer där personer möts med olika bakgrunder, som på hackatons som East Sweden hack och Hack for Sweden

Det finns dock ett antal utmaningar för den offentliga sektorn. Enligt en rapport framtagen av Johannes Semere (1), Institutionen för informatik vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet , är två stora utmaningar brist på policys och brist på ekonomiska resurser, samtidigt är förståelsen låg för betydelsen av öppna data. Av de som deltagit i rapportens undersökning tycker 68 procent att öppna data är lågt prioriterat ute i kommunerna. Många mindre kommuner har inte möjlighet att lägga de resurser som krävs, utan måste prioritera annat. Men skulle ett nationellt system finnas som förenklar processen med att öppna upp data, då är vi övertygade om att fler kommuner kan och vill publicera sina data.

Global Open Data Index (2) rankade Sverige på plats 27 av 122 länder i världen (2015). De tittar på civila samhällets tillgång till öppna data enligt ett antal kriterier. Det vi är sämst på är upphandlingar och offentliga/statliga utgifter. Totalt landar vi på 48 procent - vi kan alltså bli dubbelt så bra.

Fredrik Eriksson, IT-strateg på Linköpings kommun, menar att det största problemet är att det saknas nationell samordning. Det borde finnas nationella specifikationer och tekniska lösningar som gör det möjligt att på ett enkel och kostnadseffektivt sätt publicera öppna data. Likaså behöver det genomföras olika former av kommunikations- och utbildningsinsatser för att stötta, sprida kunskap och inspirera. Ett arbete som Fredrik själv varit involverad i och drivit på i flera år. Det går framåt, men alldeles för sakta. De data som publiceras idag släpps på olika sätt, vilket gör att det krävs flera olika leverantörer för att integrera olika system. Ett kostsamt och tidskrävande jobb som skulle kunna undvikas om all data publiceras på samma sätt, tillgängligt online.

Börje Ekholm (3), styrelseledamot i kinesiska Alibaba, uppmanade Sverige i en krönika för Dagens Industri, att satsa på kompetenscentrum för datahantering. Han menar att datahantering kommer vara avgörande för områden som Internet of Things. Vi håller med.

Regeringen måste ta detta på allvar och satsa på en nationell samordning med bland annat specifikationer och tekniska lösningar som gör det möjligt att publicera öppna data på ett lättillgängligt sätt, och även utbildning inom området.

Ingrid Nordmark, VD SICS Swedish ICT/RISE

Michalis Vassilas, Verksamhetsutvecklare, Transportstyrelsen

Joakim Nejdeby, IT-direktör, Linköpings universitet

Paul Håkansson, VD Östgötatrafiken

John Wallén, IT-strateg, Region Östergötland

Fredrik Eriksson, IT-strateg, Linköpings kommun

Klas Gustafsson, v VD Tekniska Verken

Christian Sahlén, vVD Actia Nordic

Torbjörn Lundquist, vVD Senion

Lena Miranda, VD Mjärdevi Science Park

• (1)http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8881728
• (2)http://index.okfn.org/place/
• (3)http://www.nyteknik.se/digitalisering/satsa-pa-centrum-for-datahantering-6778940
• http://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/uppdrag-till-Riksarkivet_16juni2016.pdf