Internationellt ramverk för beräkning av möjlig produktion för vindkraftverk

Tre vindkraftverk står på ett fält. Två snurrar, det tredje står still. Vad beror det på och hur mycket el kunde ha producerats om också det tredje vindkraftverket hade varit igång?

Frågor som dessa intresserar den som äger anläggningen, men kan också vara av intresse för andra, t ex för tillverkaren, nätägaren eller försäkringsbolaget. Ett förslag till teknisk specifikation från IEC som är ute för röstning till den 27 april är tänkt att beskriva ett internationellt gångbart ramverk för insamling och bearbetning av de data som behövs för att besvara de här frågorna.

Förslaget är tänkt att mynna ut i en teknisk specifikation IEC TS 61400-26-2, Wind turbines - Part 26-2: Production based availability for wind turbine generating systems. Den ska komplettera en redan utgiven Part 26-1: Time-based availability for wind turbine generating systems.

I förslaget definieras och kategoriseras olika typer av data som hänger samman med prestanda och produktion, inklusive påverkande inre och yttre faktorer och förhållanden. I bilagor skissas också metoder för hur man beräknar den möjliga produktionen och tar fram olika indikatorer för att bedöma den produktionsbaserade tillgängligheten utifrån dessa data. Mätning och bestämning av ett verks prestanda beskrivs i standarderna SS-EN 61000-12-1 och SS-EN 61400-12-2.

Förslaget, med beteckningen 88/427/NP, kan fram till röstningsdatum beställas från SEK. Hur man gör står här. Där visas också en aktuell lista med förslag till nya projekt inom IEC. Genom att delta i arbetet i en teknisk kommitté, i det här fallet kommittén SEK TK 88, kan man påverka arbetet med standarden. Just det här förslaget är dock tänkt att ges ut som en teknisk specifikation från IEC, ett dokument med tidsbegränsad giltighet, till grund för en framtida internationell standard.

Den ovannämnda standarden SS-EN 61400-12-1, Vindkraftverk - Del 12-1: Bestämning av prestanda för anläggningar för elproduktion, beskriver en metod för att mäta effektprestanda hos en enskild anläggning, oberoende av storlek eller typ. Den kan också användas vid mätningar på små nätanslutna eller fristående vindkraftverk (enligt SS-EN 61400-2). Metoden kan användas för bedömning av egenskaperna hos enskilda anläggningar eller för jämförelse mellan olika turbintyper.