Skip to main content

EU-förslag för bättre biodrivmedel får motsatt effekt

Blogginlägg   •   Okt 09, 2012 10:06 CEST

Det är förstås med goda avsikter som EU-kommissionen tagit fram sitt nya förslag om användning av biodrivmedel. Målet är att gynna andra och kanske tredje generationens drivmedel. Man vill helt enkelt skynda på utvecklingen, men risken är väldigt stor att man istället dödar marknadsutvecklingen för alla biodrivmedel.

Vi börjar från början. EU-kommissionen har gjort nya bedömningar av olika biodrivmedels klimatnytta och tagit väldigt stor hänsyn till ILUC, det vill säga teorier om indirekt markanvändning.

ILUC kan förklaras så här: En jordbrukare på ett fält i land A slutar odla gröda X för att istället odla en råvara som används för biodrivmedel, så kommer det att leda till att en jordbrukare i land B röjer ny mark för att odla gröda X. Att bryta ny mark för odling kan resultera i stora utsläpp av bunden CO2, och enligt teorierna blir då nettoutsläppen från biodrivmedlet helt andra än om de indirekta utsläppen inte räknats med.

Problemet med ILUC är att det är en brett ifrågasatt teori. I Sverige finns till exempel 800 000 hektar åkermark som inte odlas alls eller odlas mycket begränsat. Dessutom betalar EU som bekant enorma summor i ersättning till jordbrukare för att lägga mark i träda, med avsikten att minska överskottet av livsmedel på marknaden. Det går alltså att öka produktionen av olika typer av energigrödor väsentligt utan att behöva ta obruten mark i anspråk.

Det är sannolikt att den här diskussionen har dykt upp som en följd av att food-vs-fuel-debatten har fått ny fart på grund av torka i USA och ökande livsmedelspriser runtom i världen. Här finns samma argument som när det gäller ILUC – åkermarken finns. Inte förrän den åkermark som ligger i träda används, äger de här diskussionerna full relevans. Det odlas idag i USA betydligt mera spannmål, på totalt sett mindre mark än för 30 år sedan. Detta tack vare effektivare odlingsmetoder och utvecklade grödor.

Vad säger då EU-kommissionens förslag? Jo, målet för förnybara drivmedel 2020 ska bara till hälften få inkludera biodrivmedel från jordbruksgrödor – det som kallas första generationens biodrivmedel. Efter 2020 vill kommissionen att man över huvud taget inte ska få använda biodrivmedel tillverkade av ”livsmedels- och fodergrödor”.

Det här är självklart även SEKAB:s långsiktiga mål att nyttja andra råvaror – vi arbetar ju själva med andra generationens biodrivmedel från cellulosa. Det finns biprodukter från jord- och skogsbruk som kan användas som råvaror för biodrivmedel, där man inte behöver diskutera food vs fuel, det vill säga mat eller drivmedel.

Problemet är detaljerna i det nya förslaget, bland annat att andra generationens biodrivmedel ska få räknas dubbelt eller till och med fyrdubbelt. Effekten blir att EU:s mål om att 10 procent (energi) av drivmedlen ska vara förnybara 2020 i praktiken sänks rejält. Det innebär att det behövs mindre volymer på marknaden för att fylla målet.

Marknaden kräver en viss volym för att kunna öka och frodas. Fordonstillverkare behöver en levande och stor marknad för att vilja ta utvecklingskostnaderna för nya motorer. Är marknaden för liten utvecklas inga nya drivmedel och inga investerare vill satsa på ny produktionsteknik. Det enda raka är att stimulera marknaden och låta den växa för att sedan styra över till ännu mer hållbara drivmedel och nya råvaror. 

Ändrar kommissionen spelreglerna på biobränslemarknaden måste det vara för att ökade volymer ska användas, inte för att slå undan benen på de alternativ som finns. Utmaningen är stor och alla alternativ som är bättre än bensin och diesel skall få finnas på marknaden.

Sveriges EU-politiker - se till att förslaget stoppas i parlamentet!

Jan Lindstedt

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera