Standarder som främjar användningen av biobaserade produkter

I tisdags talade jag tillsammans med Maria Gustafsson, projektledare på SIS, och Lena Bruce, affärsutvecklare på Sveaskog, på IKEM:s seminarium om nya standarder för biobaserade produkter.

Som ordförande i standardiseringskommittén är jag väldigt glad över att Sverige har fått bra gehör i arbetet. Vi har lyckats arbeta gränsöverskridande, vilket innebär att kemin har samverkat med den skogsbaserade industrin och med jordbrukssektorn. Sedan EU-kommissionen för drygt fyra år sedan gav i uppdrag till CEN (europeisk standardiseringsorganisation) att ta fram standarder för biobaserade produkter, har ett antal standarder redan tagits fram och flera kommer att publiceras under våren 2016. Syftet är att främja biobaserade produkter och att påskynda omställningen till en biobaserad ekonomi.

Standarder är avgörande för att vi ska kunna uttala oss om vilka produkter som faktiskt räknas som biobaserade. Därför innehåller standarden en definition för vad som egentligen räknas som en biobaserad produkt. I år kommer också en standard för kommunikationen av biobaserade produkter som ställer krav och ger riktlinjer för hur man ska kommunicera på ett enhetligt sätt, både mellan företag och gentemot konsumenter. Konsumenter ska veta vad de köper och produkter som har ett biobaserat innehåll ska därför alltid innehålla information om procentsatsen biobaserat innehåll.

Biobaserade produkter är en viktig del i omställningen till ett fossilfritt samhälle och vi ser att fler och fler företag aktivt arbetar för verklig omställning. Systembolaget bytte exempelvis under 2015 ut bärkassen i återvunnen plast till en bärkasse gjord av sockerrör. Tetra Pak är ett annat exempel på ett företag som genom sina förpackningar kommunicerar klimat- och miljönyttan med biobaserade material.

Läs mer om främjandet av bio-baserade produkter inom offentlig upphandling i mitt tidigare inlägg här.

Ylwa Alwarsdotter, SEKAB
ylwa.alwarsdotter@sekab.com