Kulturfastighet = kommersiell juvel = sant?

Är det möjligt att utveckla en svårutnyttjad kulturfastighet till en kommersiell juvel med bevarade kvaliteter? Sh bygg bjöd tillsammans med Uppsala universitet och Bjerking in till ett seminarium på temat byggnadsvård.

Gamla kulturbyggnader innebär utmaningar. Byggnaderna betyder mycket för många och därför behöver de bevaras för framtida generationer. Äldre byggnader behöver också energieffektiviseras i och med krav på energianvändning och klimatsituationen. Centralt är också att fastigheten ska användas. Används den inte så ”dör” den och förfaller, något som gör att avkastningsperspektivet också är viktigt. Annars finns inga resurser för bevarandet och någon måste alltid betala. En svår kombination kan tyckas.

Skandalhuset i Uppsala var exemplet på seminariet och presenterades av Björn Lundell från Uppsala Akademiförvaltning som äger huset. Huset uppfördes i två etapper åren 1906 och 1910 på beställning av grosshandlaren Axel Beskow och fungerade då som bostadshus. Under tidens gång ändrades användningen av huset till kontor. 1994 ändrades dessutom den gällande detaljplanen från 1938 till att ytterligare möjliggöra användning av kontor men också för att skydda bygganden mot förvanskning och rivning.

När man arbetar med att utveckla gamla fastigheter är det viktigt att utgå från byggnaden och diskutera hur nuläget ser ut och vad som är bevarandevärt. Oavsett om en byggnad är tänkt att användas som kontor eller bostad är det viktigt att de som huserar i byggnaden har rimliga förväntningar. Ofta uppstår en situation där man vill bevara allt men ändå ha en toppmodern standard, något som är svårt att kombinera. Här finns alltså många frågor och perspektiv att ta hänsyn till och deltagarna fick därför gruppvis diskutera frågeställningar så som hur olika aktörer kan samarbeta i utvecklingen, hur processen från behov till färdigt resultat bör se ut och förutsättningar för förändringar av kulturbyggnader i förhållande till lagar och regler. Svårigheten att möta bevarandekrav med kommersiell nytta var i fokus. En stor enighet rådde kring behovet av dialog och tidig samverkan där alla parter är med. Partnering som en mycket bra modell för att hantera denna typ av komplexa uppdrag lyftes som ett bra arbetssätt liksom att tidigt göra bra förstudier.

Seminariet avslutades med en paneldebatt där önskemål uppkom om fler tillfällen för diskussion på temat.