Sverige missar internationella talanger

Sverige ingår i en global ekonomi. Sverige och svensk högre utbildning har länge haft ett gott rykte i världen där vi har varit kända som en kunskapsnation med stark innovationskraft. För att behålla en tätposition inom forskning och innovation måste vi kunna attrahera talangfulla studenter, forskare och medarbetare från andra länder. Vårt anseende som utbildningsland och attraktiv forskningsnation är dock hotat om inte en rad hinder undanröjs. Det behövs bl.a. bättre samordning mellan myndigheter, en uppstädning i snåriga regelverk och fler stipendier.

Svenska institutet (SI) har uppdraget att marknadsföra Sverige som en attraktiv destination för både studenter, forskare och kvalificerad arbetskraft. Syftet är att stärka svensk kompetensbas genom att attrahera talanger till Sverige, men också att stötta länder som behöver bygga upp en kunskapsbas i det egna landet. Utökade resurser för marknadsföring skulle behövas, men framför allt har SI identifierat ett antal hinder som måste åtgärdas om Sverige ska kunna konkurrera om talanger.

Sverige vill fortsätta att vara ett attraktivt land för studier även efter införandet av studieavgifter, därför behöver följande hinder avhjälpas:

• Regler för uppehållstillstånd måste ändras. Studenter från länder som saknar svensk ambassad måste idag åka till ett annat land för att söka visum och har dessutom i flera fall haft svårt att få visum till detta land. Vidare krävs ett inresetillstånd, UT-kort, som bara tillverkas i Sverige, vilket fördröjer processen ytterligare. Det innebär att studenten tvingas åka tillbaka till detta andra land ännu en gång för att kvittera ut det. Vi menar att studenter behöver ges möjlighet att söka uppehållstillstånd till Sverige vid andra länders ambassader.
• Lärosätena får idag inte ha separat antagning av, eller kvotgrupper för, studenter från länder utanför EU. Det leder till att antagningsprocessen är långsammare än i de viktigaste konkurrentländerna. För att möjliggöra rullande antagning och snabbare besked behövs en större flexibilitet i regelverket.
• Utländska studenter har svårt att få bankkonto i Sverige på grund av att de inte har personnummer. Här behövs förenklingar i regelsystemet.
• Utländska studenter som vill fortsätta att arbeta i Sverige efter sina studier tvingas återvända hem för att söka arbetstillstånd, vilket skiljer sig från vad som gäller i många andra länder. Den parlamentariska utredningen om cirkulär migration (SOU 2011:28) föreslår bland annat att tredjelandsstudenter bör få möjlighet till arbetstillstånd i sex månader efter avslutade studier. De förslag som rör studenter är angelägna och brådskande om vi vill behålla och attrahera kompetens till den svenska arbetsmarknaden.
• Bristande tillgång på stipendier är en annan fråga som måste tas på största allvar. Det behövs ett rejält handslag mellan näringsliv och regering och ett sammanhållet generöst stipendieprogram för att attrahera begåvade studenter till Sverige.
• Med stöd från EU:s Erasmus Mundus-program kan svenska lärosäten erbjuda attraktiva integrerade utbildningsprogram med tillhörande stipendieprogram tillsammans med andra europeiska universitet, men regelverken har inte samordnats och det krävs förändringar i högskoleförordningen snarast. Programmen förutsätter olika former av medfinansiering. Pengar för detta finns dock inte vid lärosätena och svensk lag säger uttryckligen att utomeuropeiska studenter inte får finansieras med statsanslag, vilket leder till något av ett moment 22.

Rekryteringen av forskare behöver också underlättas ytterligare
Sedan 1 januari 2011 finns en möjlighet att frångå tidskrävande rekryteringsprocesser och kalla framstående professorer. Men det finns redan en rad exempel på missade rekryteringar på grund av administrativa hinder och regler som samtidigt motverkar processen.  Risken är uppenbar att en toppforskare, som ju alltid är attraktiv på en global arbetsmarknad, väljer ett arbete i ett annat land. Dessa ärenden måste få en högre prioritet på Migrationsverket.

• Toppforskare omfattas inte heller av den lägre s.k. expertskatten då den endast gäller internationella experter som tjänar minst 88 000 kr i månaden. En professor vid Karolinska institutet tjänar i genomsnitt ca 60 000 kr.
• Det behövs vidare en ny tillståndsform för doktorander med möjlighet att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd, vilket också föreslogs i utredningen om cirkulär migration. Sverige har ett internationellt sett generöst system för finansiering av forskarutbildning, en möjlig konkurrensfördel i kampen om talangerna. Men doktorander betraktas ofta som studenter av Migrationsverket, trots att de i många fall är anställda. Detta behöver snarast ändras.

Internationell konkurrenskraft är en fråga som kräver engagemang och åtgärder på flera politikområden. Det berör såväl nationella som regionala och lokala nivåer men också i allra högsta grad näringslivet. Ovanstående brister måste åtgärdas för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt.

De studenter och forskare som redan är här är våra ambassadörer och Sverige får det rykte vi förtjänar genom dem. Så länge de beskrivna problemen kvarstår riskerar all marknadsföring av Sverige som kunskapsdestination att få motsatt effekt.

Svenska institutets insynsråd:
Kjell Albin Abrahamsson, journalist
Kent Härstedt, riksdagsledamot (s)
Mari Jungstedt, författare
Olof Lavesson, riksdagsledamot (m)
David Neuman, museichef, Magasin 3
Anna Nilsdotter, vVD, Enact Sustainable Strategies
Jonas Törnblom, vVD, Envac AB
Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet
Annika Rembe, generaldirektör SI