Starkt svenskt stöd för kampen mot fattigdom - många vill bidra

Nio av tio svenskar vill att Sverige arbetar för att halvera fattigdomen i världen till 2015 FN:s millenniemål. Kampen mot aids kommer i topp när svenskarna får välja vad som är viktigast att göra för att minska fattigdomen. Åtta av tio svenskar säger att de själva är beredda att göra något för att målet ska nås. Det är glädjande att det finns en så stark optimism för att vi ska kunna minska spridningen av hiv/aids i utvecklingsländer. Flera utvecklingsländer har redan visat att det går att bekämpa epidemin om det finns politisk vilja, medvetet arbete och resurser för att bedriva arbetet, säger Maria Norrfalk, Sidas generaldirektör. [15 okt 2004] Hela 83 procent svarar att det är mycket viktigt att bekämpa spridningen av hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Ytterligare 11 procent av svenskarna svarar att det är ganska viktigt. Det visar en undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Sida inför internationella dagen för fattigdomsbekämpning (17/10). I fjol, då en motsvarande undersökning gjordes, var det 77 procent som ansåg att kampen mot aids var mycket viktig. Ökningen på 6 procentenheter är statistiskt säkerställd. Svenskarnas topplista De tillfrågade i undersökningen har fått ge sin syn på vilken betydelse nio olika områden har för en minskad fattigdom i världen. Så här ser svenskarnas rankinglista ut: 1. Hiv/aids. 2. Utbildning. 3. Sjukvård. 4. Miljö. 5. Demokrati och mänskliga rättigheter 6. Rättvis handel. 7. Jämställdhet. 8. Underlätta export. 9. Tillväxt. En förklaring till att listan ser ut som den gör kan vara att människor gärna prioriterar områden där det är lätt att identifiera sig med dem som skulle ha nytta av en förändring. Människor som inte smittas, barn som får utbildning, folk som får vård, säger Johan Åkerblom, Sidas informationschef. Men en annan fråga i undersökningen visar att hiv/aids verkligen ses som en viktig utvecklingsfråga. Mer än tre fjärdedelar av de tillfrågade, 78 procent, anser att utbredningen av hiv/aids i fattiga länder har stor betydelse för landets förmåga att ta sig ur fattigdom. Hiv och aids är ett allvarligt hot mot utveckling i många länder. Framförallt i Afrika där spridningen nått närmast ofattbara proportioner. Det får förödande konsekvenser för enskilda individer och för hela samhällen. I vissa länder har hälften av lärarkåren smittats, vilket påverkar hela skolsystemet. Bekämpningen av aids är där en avgörande fråga för att bidra till minskad fattigdom, säger Maria Norrfalk. Många svenskar är optimistiska när det gäller möjligheterna att bekämpa aids-epidemin. Två tredjedelar, 66 procent, tror att det är möjligt att vända den nuvarande utvecklingen och minska spridningen av hiv/aids i fattiga länder. Här är de yngre mest hoppfulla. 76 procent i åldern 1529 år tror att det är möjligt, att jämföra med bara 53 procent av dem över 65 år. Svenskarnas misstro Nästan alla världens länder har genom FN tillsammans satt upp en rad mål för fattigdomsminskning, millenniemålen, som ska vara uppnådda till år 2015. Bland annat ska andelen extremt fattiga, det vill säga de som lever på mindre än en dollar om dagen, ha halverats på 20 år. Men svenskarna har en mycket begränsad tilltro till att detta ska lyckas. Bara 19 procent tror att det är absolut säkert eller ganska säkert att målet uppnås. Männen är dock klart mer optimistiska än kvinnorna. 23 procent av männen tror att målet uppnås, jämfört med 16 procent av kvinnorna. Trots pessimismen tycker nio av tio att det är viktigt att Sverige gör olika typer av ansträngningar för att målet ska uppfyllas. Kvinnor och unga lägger störst vikt vid detta, säger Johan Åkerblom. Världen blir bättre Faktum är att situationen ständigt förbättras på många håll i världen. Flera av millenniemålen är inom räckhåll. Framstegen är tydligast i Öst-, Syd- och Sydostasien samt i Nordafrika. Livslängden ökar exempelvis kraftigt. Spädbarnsdödligheten har halverats. Och medelinkomsten i utvecklingsländerna har nästa fördubblats mellan 1975 och 1998 (i reala termer). Något som gjort det möjligt för allt fler att höja sin levnadsstandard och få ett bättre liv. Det svenska engagemanget för att den positiva utvecklingen ska fortsätta är uppenbarligen stort. Åtta av tio svenskar säger att de själva är beredda att göra något för att millenniemålen ska vara möjliga att uppnå. Här är kvinnor och yngre överrepresenterade, säger Johan Åkerblom. De allra flesta som säger sig vara beredda att själva bidra vill göra detta genom att stödja frivilligorganisationer. Men 18 procent svarar också att de är beredda att förändra den egna livsstilen, exempelvis genom att handla rättvisemärkt eller ekologiskt eller genom att åka kollektivt. 10 procent kan tänka sig att bidra genom att påverka politiker och opinion. Ladda ner undersökningen på www.opinion.se. Mer info om Millenniemålen: www.undp.se. Övriga frågor kontakta Sidas pressenhet 08-698 55 55