Skip to main content

Svenskarnas förtroende för effektivitet i biståndet rekordhögt

Pressmeddelande   •   Dec 27, 2013 07:30 CET


Svenskarnas förtroende för biståndets effektivitet har aldrig tidigare varit så högt.

Och det är utbildning och fred som är nyckeln till att lyfta människor ur fattigdom, anser tre av fyra svenskar i en färsk SCB-undersökning om bistånd och utveckling.

Sverige kanaliserar statligt bistånd främst genom FN-systemet, Sida, EU och svenska civilsamhällesorganisationer. Sedan 1996 har Sida mätt svenskarnas förtroende för effektiviteten hos dessa. Årets undersökning visar att förtroendet för biståndets effektivitet ökar för alla de kanaler som mäts. Aldrig tidigare har så höga betyg delats ut till FN, Sida och EU.

- Det är glädjande att svenskarna känner förtroende för att vi och de andra aktörerna hanterar biståndet på ett effektivt sätt, säger Charlotte Petri Gornitzka, Sidas generaldirektör. 

Vägarna ut ur fattigdom kan vara många, men svenskarna anser att det är utbildning och fred som är de allra viktigaste. Därefter nämner svenskarna hälso- och sjukvård och demokrati som viktiga framgångsfaktorer.

Stödet för att Sverige ska ha ett statligt finansierat internationellt bistånd är stabilt. 59 procent av de som svarat vill att storleken på biståndet ska ligga kvar på samma nivå eller öka, samma som förra året. Lika stabil är tilltron till biståndets möjlighet att bidra till utveckling och att svenskt bistånd bidrar till en bättre värld, där 68 procent instämmer i det.

- I det svenska biståndet har vi arbetat målmedvetet i flera år för ökad öppenhet och för bli mer konkreta med vilka resultat vi bidrar till i både akuta humanitära kriser och i det långsiktiga arbetet, säger Charlotte Petri Gornitzka.  Det arbetet har förhoppningsvis bidragit till det här ökade förtroendet.

Undersökningen visar också att svenskarnas bild av utvecklingen i fattiga länder börjar nyanseras; andelen svenskar som ser att världen blir bättre har fördubblats på nio år, från 19 procent 2004 till 40 procent 2013. Allt fler instämmer också i påståendet om att levnadsvillkoren i de fattiga länderna har förbättrats avsevärt under de senaste trettio åren.

Bilden har alltså blivit mer realistisk, men det är fortfarande en majoritet som har en föråldrad verklighetsbild. Det är få, 6 procent, som svarade rätt på frågan om att det i Bangladesh föds 2,5 barn per kvinna. Och på frågan om hur många barn under fem år som dör i Kenya är det endast 11 procent som svarar rätt. Siffran var 8,9 procent för år 2010.

De som har mest kunskap om biståndet är äldre, högutbildade, egenföretagare och tjänstemän medan det är de yngre, under 30 år, arbetare och lågutbildade som har lägre kunskap. Men skillnaderna har börjat jämnats ut och bland låginkomsttagare och glesbygdsbefolkning ökar kunskaperna.

Undersökningen genomförs varje år av SCB, på uppdrag av Sida, och ska spegla svenskars attityder och kunskaper kring utveckling och bistånd. Undersökningen gjorde i oktober och november i år. 

Undersökningen finns att ladda ned på www.sida.se/opinion


För mer information kontakta Sidas pressansvariga på 08-698 55 55 eller press @ sida.se