Gasturbiner har stor potential i framtidens balanskraft

Sverige ska vara ett klimatneutralt samhälle år 2050 – samtidigt som kärnkraften ska avvecklas och primärt ersättas av förnybar energi från väderberoende kraftkällor som vind, sol och vågkraft. Väderberoendet innebär att vår möjlighet att styra produktionen är begränsad, och därför måste energisystemet balanseras.

I veckan presenterades en ny rapport från Energiforsk, ”Gasens roll i det framtida energisystemet”, som visar att grön gas har stor potential att bidra till balans i energisystemet, men också med andra viktiga så kallade systemtjänster som det framtida energisystemet så väl behöver. En av de viktigaste systemtjänsterna är att snabbt kunna öka eller minska elproduktionen i en turbin eller motor.

Storskalig elproduktion med gas sker idag vanligtvis med hjälp av gasturbiner. Gasturbiner och gasmotorer kan startas upp snabbt och snabbt nå hög effekt, och har därmed stor potential att fungera som balanskraft. De är effektiva, resulterar i låga miljöutsläpp och kan drivas med förnybar gas.

Globalt finns det drygt 50 000 större gasturbiner i drift med en total installerad effekt på ca 1,3 GWh (källa: M. Genrup, Lunds Universitet, 2015). Den motsvarande svenska gasturbinflottan består i huvudsak utav Ryaverkets 3*50 MWe SGT-800 (Siemens) i Göteborg, Öresundsverkets 300 MWe GE 9FP (General Electrics) i Malmö, Västhamnsverkets 50 MW SGT-800 (Siemens) i Helsingborg samt Gunnesboverkets 25 MWe SGT-600 (Siemens) i Lund. Därtill finns ett flertal gasturbiner för oljedrift i t.ex. Karlshamn, Halmstad och Barsebäck. Gasturbinerna från Siemens som omnämns är alla tillverkade i Finspång.

- Gasturbinen har en självklar roll i ett det framtida hållbara energisystemet. Fördelarna med gaseldade kraftverk är många jämfört med kraftverk som använder andra fossila bränslen, så som högre effektivitet, mindre utsläpp, flexibel integration med förnybara energikällor och kostnadsbesparingar, säger Hans Holmström, vd på Siemens Industrial Turbomachinery.

Siemens har bidragit med inspel till rapporten, som finns att ladda ner i sin helhet på www.energiforsk.se.