Nyhet -

Pensionärerna blir 1,8 miljarder fattigare under 2014

Att det blivit mer lönsamt att arbeta är sannolikt ett av alliansens viktigaste arv till eftervärlden. Oberoende bedömare är överens: jobbskatteavdragen har bidragit till varaktigt högre sysselsättning. Utan dem skulle pensionärerna, om sysselsättningen hade utvecklats sämre, sannolikt ha fått en ännu lägre pensionsutveckling.

Pensionerna har i år sänkts för tredje gången på fem år, efter att bromsen i pensionssystemet åter slagit till.

Faktum är att landets pensionärer har förlorat en femtedel i köpkraft jämfört med löntagare mellan 2006 och 2014. Och ett genomsnittligt pensionärshushåll har under samma period betalat över 100 000 kronor mer i skatt än motsvarande förvärvsarbetarhushåll. För att äldres disponibla inkomster inte på nytt skulle halka efter de yrkesverksamma så höjdes grundavdraget och bostadstillägget vid årsskiftet. Skattebetalarna och SPF kan nu avslöja att dessa åtgärder varit otillräckliga.

På vårt uppdrag har Statistiska centralbyrån tagit fram underlag som visar hur pensionärernas köpkraft utvecklas i år jämfört med 2013. Studien tar hänsyn till förändringar av kommunala skattesatser, utvecklingen av såväl den allmänna som den avtalsreglerade pensionen samt det höjda grundavdraget för pensionsinkomster och det justerade bostadstillägget.

Underlaget visar att landets pensionärer, trots regeringens åtgärder, totalt förlorar 1,8 miljarder kronor i nettoinkomst under 2014. I genomsnitt handlar det om cirka 1 200 kronor mindre per pensionär. Så inte heller Socialdemokraternas förslag om en skattelättnad på 50 kronor per månad för snittpensionären är tillräckligt.

De regionala skillnaderna är stora, vilket förklaras av ålders- och inkomststruktur samt kommunala skattejusteringar.

Pensionärer i Örebro län har fått en försämring av nettoinkomsten på mer än 1 550 kronor, medan motsvarande siffra i Blekinge län är 850 kronor. Vad gäller inkomstdeciler så försämras köpkraften under 2014 för den tiondel med högst pension, som betalat höga marginalskatter som yrkesaktiva, med över 2 000 kronor per person. Endast de med lägst inkomst som saknar tjänstepension kan räkna med lite starkare köpkraft under 2014. Så gott som samtliga av landets pensionärer får alltså mindre pengar att röra sig med i år, samtidigt som den reala löneutvecklingen för förvärvsarbetande förväntas vara positiv.

För oss är det uppenbart att lägre skatt för landets pensionärer nu måste prioriteras i högre grad än tidigare – från såväl regeringen som oppositionen. Det finns åtminstone tre starka argument för detta, utöver att köpkraften i år åter försämras för de äldre.

För det första är det principiellt viktigt att skattesystemet upplevs rimligt rättvist ur de skatteskyldigas perspektiv. De flesta som har betalat höga skatter under sina yrkesverksamma liv anser att det är rimligt att deras skatter på pension sänks när skatten på arbete sänks. Pension är i stora delar att betrakta som uppskjuten lön, och en vägledande princip i skattesystemet har alltid varit att lika inkomst av arbete ska beskattas likvärdigt.

För det andra inkluderar devisen att man ska kunna leva på sin lön även att man ska kunna leva på sin uppskjutna lön. Högre skatt för pensionärer skapar tyvärr ett bidragsberoende även för personer som har arbetat större delen av sina liv. Att då tvingas ansöka om ekonomiskt stöd för att klara sina vardagliga utgifter är för många en förnedrande erfarenhet, och en del föredrar att inte göra det. Lägre skatt är därför ett bättre alternativ än höjda bidrag.

För det tredje, skattelättnader för äldre återförs till övervägande del till näringslivet och samhället genom ökad konsumtion. Lägre skatt för pensionärer är inte bara en rättvisefråga utan lika mycket en fråga om att stimulera den ekonomiska utvecklingen i stort.

Om skattegapet mellan förvärvsarbetande och pensionärer skulle avskaffas helt – och ingen av oss anser att detta kan ske genom höjd skatt på arbete – motsvarar det en skattelättnad på cirka 8 miljarder kronor. Det ska ses i relation till att det offentligas samlade skatteintäkter beräknas uppgå till 1 650 miljarder kronor. Att prioritera lägre skatt för landets pensionärer borde således vara fullt möjligt.

JOACIM OLSSON

vd, Skattebetalarnas förening

KARL ERIK OLSSON

avgående ordförande, SPF, Sveriges Pensionärsförbund

Relaterade länkar

Ämnen

  • Politik

Kategorier

  • skatt på pension

Kontakter

Relaterat innehåll