​Dags att räkna med negativa dynamiska effekter

Syftet med det budgetpolitiska ramverket är att slå fast en försiktighetsprincip för hur statens utgifter och intäkter hanteras. Granskningar av ramverket vittnar om att det har fungerat väl, men att det finns brister som måste åtgärdas. Det visar en rapport från Skattebetalarna som presenteras idag.

En stor brist i dagens budgetpolitiska regelverk är att intäkterna från skattehöjningarna i nästkommande budget räknas mekaniskt. Det innebär att Finansdepartementet kan göra orimliga antaganden om kortsiktiga intäkter från skattehöjningar, vilket ökar risken för underfinansiering drastiskt och samtidigt hotar förtroendet för Sveriges ekonomi. Regelverket måste därför uppdateras så att negativa dynamiska effekter räknas med. Det vill säga, förväntade nya skatteintäkter som är osäkra på grund av att en skattehöjning förändrar människors beteende bör räknas hem först när de är realiserade.

Om detta handlar rapporten ”Hur mycket ger en skattehöjning? - dags för ett finanspolitiskt ramverk som räknar in de negativa effekterna av högre skatter" som släpps idag. Rapporten är skriven av f.d riksdagsledamoten Karl Sigfrid på uppdrag av Skattebetalarna.

- När man i budgetarbetet bortser från hur skattehöjningar skapar beteendeförändringar ökar risken för att kostsamma reformer underfinansieras. Denna typ av glädjekalkyler underminerar förtroende för Sveriges finanser och riskerar att leda till omotiverade skattehöjningar som skadar såväl landets som enskildas ekonomi, säger Christian Ekström, VD på Skattebetalarna.

För mer information: Christian Ekström, 0709 71 66 66