Passivhuspionjären - Nu når han sitt mål

Som nybakad arkitekt utredde Hans Eek möjligheterna med vad som då kallades passiv solvärme. Han kom i kontakt med den tyske byggfysikern Wolfgang Feist och tillsammans skapade de begreppet passivhus genom att helt enkelt stryka ordet solvärme – grundförutsättningen var att det inte skulle behövas något aktivt värmesystem. 

Minimera förluster
– För att klara det bör fokus ligga på att minimera alla slags förluster. De uppstår framförallt genom avloppet och den varmluft som vi ofta ventilerar ut. Med värmeväxlare kan 90 procent av den värmen återvinnas. Stora förluster sker via otäta skal och den stora boven är fönstren. Även det mest avancerade fönster släpper ut tio gånger mer värme per kvadratmeter än en vägg. Så lagom stort är att rekommendera – men det handlar inte om att bygga med skottgluggar till fönster. Jag brukar hamna någonstans mellan 15 och 20 procent fönsteryta i förhållande till boytan –då talar vi om hus som inte alls upplevs som konstiga, berättar Hans. 

En hundring i månaden
Under Hans tid på EFEM Arkitektkontor byggdes två likadana bostadsområden på åttiotalet, ett i Halmstad och ett i Ingolstadt i Bayern.
– Det årliga energibehovet blev där runt 42 kWh/m2 – här hemma betydde det cirka 30 procent under normen, medan det bara var en fjärdedel av vad DIN-normerna tillät! Svenska byggnormer har alltid varit världens strängaste och det vi kallar passivhus är egentligen bara en liten förbättring jämfört med dem. Men normerna har skärpts med tiden. En äldre villa kan behöva uppemot 80 kWh /m2 , medan ett vanligt nybyggt hus idag landar runt 35 kWh/m2 för uppvärmning. Dagens passivhusnormer säger max 15 kWh/m2 , men redan på 90-talet byggde vi hus i Tyskland som bara behövde hälften av det – då stannar värmeräkningen under hundralappen per månad för en normalstor bostad, fortsätter Hans. Passivhusens rykte som dyra att bygga håller Hans inte alls med om:
– Det behöver inte bli dyrare alls. Merkostnaderna för ventilationsutrustning, isolering och bättre fönster vägs oftast upp av att inget värmesystem behövs. Och vinsterna från det låga energibehovet kommer ju från dag ett. Det lönar sig faktiskt till och med att renovera miljonprogramshus till passivstandard. Här blir förstås merkostnaden större eftersom det krävs omfattande ingrepp, men i ett sådant område blir energibesparingen så dramatisk att det ändå betalar sig på mycket kort tid. 

Utbildning nödvändig
Varför byggs då inte allt som passivhus redan? Många tror att de inte klarar av det, men det är egentligen inget märkvärdigt, menar Hans:
– Nyckelordet är kunskap. Det behövs utbildning i hur man bygger. Alla på bygget måste inse vikten av obrutna tätskikt, som hållerkondens och mögel borta. Men efter att ha utbildat Skeppsvikens personal vid flera tillfällen märker jag en stolthet hos byggnadsarbetarna i att få fina värden vid provtryckningarna! 

Plusenergi nästa steg
Nästa steg i utvecklingen är egentligen redan taget, eftersom det finns lösningar för både nollenergi- och plusenergihus, det vill säga byggnader som med hjälp av exempelvis solpaneler producerar mer el än vad som går åt för de boendes behov.
– Jag tittar just nu på flerbostadshus i massivträ med solpaneler på fasaderna. Liknande lösningar har jag och Martin Larsson på Skeppsviken diskuterat för framtiden, vi får se vad som kommer ut av det. Men redan från 2020 ska allt som byggs vara nära nollenergi, så då blir det inte längre någon större skillnad i praktiken. Så man kan kanske tycka att jag borde vara nöjd som fått bra gehör för mina idéer – men det har tagit tid, avslutar Hans Eek