Ingen helhetssyn när skogen ska föryngras

När ett bestånd ska anläggas prioriterar skogsbruket lägsta kostnad för respektive skogsvårdsåtgärd, istället för att försöka optimera totalkostnaden för hela anläggningskedjan. Det visar en studie från Skogforsk.

Plantering är idag det vanligaste sättet att etablera ny skog och då ingår vanligtvis markberedning, plantering och röjning i skogsvårdskedjan. Kostnaderna för skogsvården är relativt höga och kostnadsutvecklingen har på senare år dessutom varit mindre gynnsam än för avverkning.

Det är viktigt att bryta den här kostnadstrenden, samtidigt som kvaliteten i föryngringarna måste bibehållas eller höjas, t.ex. genom att öka andelen överlevande plantor.

Men när ett bestånd ska anläggas prioriteras idag lägsta möjliga kostnad för respektive skogsvårdsåtgärd istället för att se till kostnaden för hela beståndsanläggningskedjan. Det är ett entydigt resultat från Skogforsks inledande intervjustudie med företrädare för det operativa skogsbruket.

De svårigheter och hinder som motverkar en helhetssyn är bl.a. att:

- skogsvårdens status är låg jämfört med t.ex. virkesanskaffning, vilket leder till en kort planeringshorisont.

- skogsbrukets upphandlingar, planering samt ekonomiska styrning och redovisning är inte anpassad för en helhetsstrategi.

- det finns dålig tillgång till rätt resurser, t. ex. olika markberedningsaggregat för olika marktyper.

Tidigare forskningsresultat visar att en helhetssyn på beståndsanläggning kan rationalisera verksamheten. Men det behövs mera kunskap om hur de olika åtgärderna påverkar kvalitet och kostnad i skogsvårdskedjan. Skogforsk försöker nu täppa till kunskapsluckorna genom litteraturstudier, kalkyler baserade på befintlig kunskap samt etablering av nya fältförsök.