Naturhänsyn gör skillnad

En ny tjänst på webben ska hjälpa skogsägarna att bli ännu bättre på naturhänsyn i skogsbruket. Skogforsk lanserar nu Kunskap Direkt Naturhänsyn som en ny del i den skogliga kunskapssajten www.kunskapdirekt.se.

Kunskap Direkt Naturhänsyn har tagits fram i samarbete med forskare och praktiker från SLU, Skogforsk, Skogsstyrelsen och skogsägarrörelsen. De drygt 120 informationstäta och rikt illustrerade sidorna ger både handfasta råd och en förståelse för varför naturhänsyn är viktigt.

– En produktionsskog tillåts aldrig bli biologiskt gammal. Ska vi rädda lavar, mossor och insekter för framtiden måste vi se till att lämna träd och trädgrupper i varje bestånd, säger professor Jan Weslien, en av forskarna bakom tjänsten.

Jan Weslien och hans kollegor har bland annat visat att högstubbar gynnar utrotningshotade skalbaggar, att aspar på hyggen är värdefulla för mossor och lavar, och att många fåglar och insekter trivs i ungskogar med mera löv. Idag finns många exempel på att naturhänsynen går åt rätt håll. Mängden död ved, gammal skog och äldre lövrik skog ökar i skogslandskapet, vilket också visas i miljömålsuppföljningen.

Idag är hänsyn en naturlig del i skogsbruket. Samtidigt är inte Jan Weslien nöjd.

– I takt med att fler gammelskogar försvinner och ersätts av planteringar ökar kravet på att vi lämnar bra och rätt hänsyn. Hänsynsytor i bestånden blir de livbåtar som gör att många arter kan överleva den mest kritiska ungskogsfasen, säger han.

Kunskap Direkt Naturhänsyn är uppdelad i kapitel, där de första ger en bakgrund till varför naturhänsyn behövs och vad forskningen känner till om hänsynens effekter. En kunskapsdel går igenom vilka arter och miljöer som är särskilt skyddsvärda. Den praktiska delen inleds med dialogprojektets gemensamma målbilder för miljöhänsyn och fortsätter med råd om planering, dokumentation och genomförande.