Skip to main content

Uppåt för svensk utförsåkning

Pressmeddelande   •   Jun 30, 2017 08:11 CEST

Svenska skidanläggningar fortsätter att gå bra. Säsongen 2016/2017 gav ett nytt rekordresultat trots en inte så gynnsam kalender. Totalt såldes skipass för 1,46 miljarder kronor, en ökning med nästan sex procent jämfört med rekordvintern innan. Antalet skidåkardagar för de 50 mest besökta anläggningarna ökade med tre procent. En tidig säsongsstart med bra snöförhållanden och ett ökat intresse tack vare bland annat nya backar, evenemang och liftar bidrog till resultatet. Detta visar årets branschrapport från SLAO.

– Vinterns siffror vittnar om en stabil och attraktiv bransch som fortsätter att locka många skidåkare. Våra skidanläggningar står väl rustade och blir allt mer snösäkra, säger Titti Rodling, vd för SLAO (Svenska Skidanläggningars Organisation).

De svenska skidanläggningarna sålde skipass (liftkort) för 1,46 miljarder kronor exklusive moms under vintersäsongen 2016/2017, en ökning med nästan sex procent jämfört med föregående säsong. Allra bäst gick det i Gävleborg som ökade med nästan 15 procent i omsättning. Västerbotten och Värmland hade sjuprocentiga ökningar. Antalet skidåkardagar för de 50 största anläggningarna ökade med tre procent jämfört med föregående säsong. Dalarna och Jämtland/Härjedalen är fortsatt de mest populära skidområdena men ett flertal anläggningar i södra Sverige växer och lockar bland annat många danska gäster.

– Vi får en allt mer professionell skidbransch. Skidorterna utanför fjällvärlden fortsätter att gå bra. De har satsat på att utveckla och höja nivån på skidåkningen, erbjuda fler boendealternativ och ett större restaurangutbud. De liknar alltmer fjällens ­skidanläggningar och är viktiga då de skolar in många nya skidåkare, säger ­Titti Rodling.

Under 2016 investerade Sveriges skidanläggningar över 400 miljoner kronor i liftar, nedfarter och snösystem. Till det kommer investeringar i boenden, restauranger och infrastruktur, investeringar som ger resultat på flera sätt. De som ökade mest, t.ex. Kläppen, Stöten och Kungsberget är alla exempel på detta.

– Våra mindre medlemmar har också en oerhört viktig roll för skidåkningen i Sverige. De är ideella föreningar och kommuner och deras roll är många gånger att erbjuda en lättillgänglig förstagångsupplevelse av skidåkning. Det gäller inte minst för skolbarn och här finns en tydlig folkhälsoaspekt. Därför är vi bekymrade över att många skolbarn inte får denna möjlighet till snökontakt, säger Titti Rodling.

Branschrapporten 2016/2017

Läs mer om den svenska skidbranschens utveckling i SLAO:s branschrapport för 2016/2017 (bifogas nedan)

Fakta

1. Förändring i skipassförsäljning i de större skidlänen jämfört med 2015/2016:

Gävleborg: +14,7 procent

Dalarna: +4 procent

Jämtland: +5,7 procent

Norrbotten: +0,5 procent

Värmland: +7,7 procent

Västerbotten: +7 procent

2. Skipassförsäljning (liftkort) 2016/2017 för Sveriges 15 största skidanläggningar:

Anläggning Skipass-omsättning 2017 Förändring i % jämfört med 2016 Marknadsandel
Skistar Sälen (Lindvallen, Tandådalen, Hundfjället) 327 601 000 2,40% 22,40%
Skistar Åre (Åre, Duved) 259 499 000 4,40% 17,80%
Skistar Vemdalen (Björnrike, Vemdalen, Klövsjö) 142 954 000 7,80% 9,80%
Romme Alpin 72 294 000 5,00% 5,00%
Branäs 70 517 000 11,30% 4,80%
Idre Fjäll 68 100 000 -4,00% 4,70%
Kläppen Ski Resort 50 300 000 12,60% 3,40%
Stöten 44 900 000 12,20% 3,10%
Hemavan/Tärnaby 37 432 000 6,90% 2,60%
Kungsberget 31 026 000 25,20% 2,10%
Ramundberget 29 200 000 11,80% 2,00%
Hamrafjällets lift (Tänndalen) 28 000 000 1,80% 1,90%
Järvsö 26 283 000 16,50% 1,80%
Lofsdalen 22 038 000 6,40% 1,50%
Orsa Grönklitt 17 175 000 14,80% 1,20%
Summa topp 15 1 227 319 000 84,10%

För mer information kontakta:

Titti Rodling, SLAO, 070-339 2007

SLAO – Svenska Skidanläggningars Organisation – har drygt 300 medlemmar som är verksamma inom liftverksamhet, uthyrning av skidutrustning, boende och professionell skidskola. SLAO verkar för att Sveriges skidanläggningar ska vara säkra och attraktiva samt erbjuder medlemmarna kontinuerlig kompetensutveckling