Skip to main content

Gängbrottsligheten är den stora utmaningen för Sverige

Nyhet   •   Jun 17, 2019 15:57 CEST

Hasse Aro i klipprummet på TV-produktionsbolaget Alaska, som förutom Efterlyst bland annat producerar Tunnelbanan, Vägens Hjältar och Stockholmspolisen.

Det är fredag strax efter lunch när vi träffar Hasse Aro i TV-produktionsbolaget Alaskas lokaler norr om Stockholm. Ute är det kvavt och kvalmigt och trots att det känns som att huvudstaden drabbats av en plötslig vårvärmebölja är det inte mer än 16 grader i solen. Väderleken blir dock inte ett ämne vi fastnar i. Istället pratar Hasse och jag om hans yrkesval, hur han hamnade på Efterlyst och Sverige framåt ur ett brottsutvecklingsperspektiv.

När jag ber Hasse beskriva sig själv med tre ord är det framför allt två han genast kommer att tänka på, målinriktad och lat. Det är lite svårt att vara båda delarna parallellt, det erkänner han, därför kan det bli lite intressant ibland när han ska hålla deadline.

-Sådant som framförhållning är till exempel överskattat, säger Hasse och ler.

Det sista ordet måste han fundera över en stund. Först tycker han att vidsynt bäst förklarar detta personlighetsdrag men byter senare ut det mot godtrogen. Förmodligen är det en blandning av godtrogen och tolerant vi är på jakt efter.

-Jag vill att folk ska få göra som de vill, nu för tiden är det så mycket pekpinnar för allting och det räcker att du gör minsta fel så blir du uthängd i sociala medier, förklarar han.

Det rådande sociala medieklimatet är något Hasse generellt har svårt för. Han använder inte heller sociala medieplattformar nämnvärt, varken för personligt bruk eller för att hålla sig ajour med sina arbetsområden kriminalitet och juridik.

-Ju mer sociala medier sprider sig desto viktigare blir den personliga integriteten för mig, säger Hasse och fortsätter: När det kommer till mina områden hittar jag dock mycket i tidningarnas nätpublikationer. Att hitta information idag är verkligen inte svårt, förr var vi på Efterlyst beroende av kontakten med polisen, det är vi inte idag.

Började på lokalradion
Journalistyrket var något Hasse närde en hemlig dröm om redan i unga år. Men eftersom han växte upp i en miljö där man inte skulle tro att man var någon, kändes resebranschen som ett mer lättuppnåeligt alternativ för honom.

-Därför var det också en stor förvåning när jag fick veta att jag kommit in på journalistlinjen, förklarar Hasse och tillägger att han var så säker på att inte komma in att resebranschen faktiskt var hans ”plan A”.

Efter examen från journalisthögskolan började han jobba med lokalradio och hur han därifrån sedan hamnade på Efterlyst finns det en bra historia kring menar han.

-En som dessutom är sann och det är ju lite lustigt säger Hasse och börjar berätta.

-I början på 90-talet fanns program som Efterlyst i hela världen. På Strix Television där jag jobbade vid tillfället ville Robert Aschberg dra igång nåt liknande, han fick då en provsäsong för det som blev Efterlyst.

Den svenska versionen av detta kriminalprogram gick dock inte särskilt bra och programmet hade usla tittarsiffror. Man kom med förslaget att göra om konceptet och dessutom ville man ta in en ny programledare. Vem det skulle vara hade man dock inga idéer på.

-Av en slump så gick jag förbi producenten precis i det ögonblicket när val av programledare diskuterades. Producenten tittade på mig och kastade ut frågan om jag var intresserad att hoppa in.

Sagt och gjort, Hasse gjorde tre avsnitt och inte heller dessa lockade tv-tittarna, faktum var att man via fax meddelade programredaktionen att man beslutat att lägga ner. Problemet var bara att faxet kom bort och därför blev ett fjärde avsnitt av, ett avsnitt som blev succé.

Programlett i över 20 år
Idag har programmet sänts i över 50 säsonger och i mer 20 år har Hasse varit ansiktet utåt för Sveriges mest populära kriminalprogram. Efter en paus i rutan återvände Efterlyst med Hasse Aro som programledare hösten 2018. Än idag minns Hasse den kritik de fick när programmet började sändas i slutet på 90-talet.

-På den tiden pratade ingen om brottsoffren, bara om förövarna, för vilka man då hade alldeles för stor förståelse för. Det var som ett slags lågintensivt inbördeskrig mellan staten och förövarna, man sade att deras agerande var en reaktion mot vad staten gjorde mot dem, förklarar Hasse och fortsätter: Vi var de första som började rapportera brottsligheten ur ett brottsofferperspektiv.

Efterlyst uppdrag är dock det samma idag som då, man vill stå upp mot brottsligheten, vilket också är något som Hasse personligen brukar få beröm för att han gör.

-Med Efterlyst försöker vi få igång en diskussion om brottslighet samtidigt som vi vill att folk ska förstå att vi inte lever i en aningslös värld och att inte allt håller på att gå åt helvete. Tvärtom lever vi i Sverige i ett tryggt samhälle.

Det här med att det håller på att gå åt skogen för Sverige tillhör också den vanligaste kritiken som programmet får idag.

-Ja förutom att det är för hög musik i inslagen, säger Hasse med ett litet smil.

Kritikerna av idag kan delas upp i två falanger, den som drar mer åt höger och den som drar mer åt vänster, båda är extrema till sin karaktär.

-Den högerorienterade kritiken bottnar ofta i att vi anklagas för att gå vänsterns ärenden, det vill säga att vi skulle mörka brottslighet och det ju bara är skitsnack för att uttrycka det tydligt. Åt andra hållet utmynnar kritiken i att vi istället överdriver brottsläget och på så sätt bidrar till ett otryggt samhälle och skapar underlag för främlingsfientlighet.

Att programmet på sätt och vis bidrar till bilden av ett otryggt samhälle kan Hasse till en viss del hålla med om, men menar samtidigt att det är ganska svårt att inte vara bidragande till den bilden när hela programmet handlar om just brott. Därför är Efterlyst heller inget program man ska grunda hela sin världsuppfattning ifrån, poängterar Hasse.

-Då får man en väldigt skev bild, jag rekommenderar alltid att man försöker bygga en bredare bas.

Kriminella gäng sprider otryggheten
I det bredare menar Hasse att läget i Sverige ur ett brottsutvecklingsperspektiv är komplext. Det finns en ökad känsla av otrygghet som kan ha sin bakgrund i att medias brottsrapportering konstant intensifierats de senaste åren.

-Och här har ju media självklart en del av ansvaret, förtydligar Hasse och tillägger: Men brottsligheten är trots allt inte högre idag än var den var förr, betonar han. Även om folk tycks tro det.

Den stora utmaningen för Sverige, menar Hasse, är att få bukt med gängbrottsligheten.

-Bortser man från den lever vi i ett tryggare samhälle idag än för 25 år sedan. Men gängkriminaliteten påverkar tyvärr medborgarna i stor utsträckning, fastslår han.

-Det känns ibland som att våra politiker inte förstår komplexiteten i detta, de förstår att gängkriminaliteten måste stävjas men tror att det enbar handlar om en social struktur som skulle ta flera generationer att förändra. Jag menar att det finns många goda, och ganska enkla, exempel på hur man gjort i andra länder där man på betydligt kortare tid lyckats vända dessa brottstrender.

Hasse tar New York som förebild där man, bland mycket annat, agerat mot småbrott. Något som medför att förövaren åker fast redan vid en bilstöld.

-Att åka dit som 13-14-åring, stå inför domstol för en sådan stöld och sedan dessutom få ett straff, det avskräcker, framhåller Hasse som också vill poängtera att alla andra brott förutom just de gängrelaterade faktiskt går ner i Sverige.

-Även om vi inte skulle få bukt med gängproblematiken i Sverige skulle det aldrig leda till att hela samhället, så att säga, går åt helvete, som många tror. Men det skulle ju definitivt öka känslan av att det dit vi är på väg, konstaterar Hasse krasst.

Hasse tror också att säkerhetsbranschen kan få en allt viktigare roll framåt.

-Det finns massor med uppgifter som säkerhetsbranschen kan utföra för att avlasta polisen. Många upplever branschen som provocerande, jag vet inte varför det är så, men allting som sker i relation till den tolkas alltid på värsta tänkbara sätt, slår Hasse fast och tillägger: Jag tror det handlar om ett ideologiskt motstånd som trots allt minskar.

Som lyckligast utomlands
Så ofta det bara går passar Hasse på att resa och trots att han inte hamnade i resebranschen har han å jobbets vägnar fått besöka alla världsdelar utom Australien, där har han istället varit privat. Att se världen är bland det roligaste man kan göra menar han och det är också på resande fot som Hasse är som lyckligast.

-När jag går vilse på en asiatisk bazaar, då är lyckan verkligen på topp, säger Hasse och ler med hela ansiktet.

Förutom att arbeta med Efterlyst och skriva krönikor i Säkerhetsinstallatören driver Hasse den populära podden Fallen jag aldrig glömmer, som varken handlar om brottsoffren eller förövarna, utan om utredarna som löst de fall han minns mest. Ibland rör det sig om tragiska händelser och tragiken är dessvärre något som per automatik hänger med när man jobbar med det Hasse gör.

-Det är också det som är det värsta med jobbet, lyfter Hasse fram.

-Samtidigt hänger det ihop med det som jag uppskattar med mitt jobb och det är människors styrka och godhet, som än idag kan förvåna mig på ett positivt sätt. Oavsett vilka hemskheter människor blir utsatta för vill de göra gott och inte hämnas eller hata, och det ger mig hopp på riktigt säger Hasse avslutningsvis. 

Text & Foto: Victoria E. Kiss Nylund

Denna artikel publicerades först i sin helhet i  SLR:s tidning Säkerhetsinstallatören (nr. 2-2019) med utgivning maj/juni 2019. Du kan läsa artikeln i den digitala utgåvan av Säkerhetsinstallatören här!

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.