Debatt: Hur ska vi klara integrationen?

Under lång tid hoppades politiker på att problemen gradvis skulle lösas av sig själva, bara man satsade lite på integrationsprogram och arbetslinjen. Idag breder insikten ut sig om utmaningens sanna natur. Tio år efter permanent uppehållstillstånd har mindre än varannan flykting en inkomst över 13000 kronor i månaden. Riksdagens utredningstjänst visar att bara en tredjedel av flyktingar och deras anhöriga är helårsanställda efter 15 år i Sverige. Risken är påtaglig att utmaningen blir ännu större framöver, när den stora grupp som nyligen kommit till Sverige ska integreras.

Nu försöker politikerna närmast i panik att lansera nya integrationsåtgärder. Regeringen för en politik där arbetsgivare som anställer nyanlända ibland betalar så lite som 20 procent av lönen, medan skattebetalarna står för resterande 80 procent. De borgerliga partierna vill gå ännu längre. Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern föreslår olika lösningar med riktade skattesänkningar för nyanlända.

Småföretagarnas Riksförbund är en aktör som länge har drivit på sänkt kostnad för arbete. Men vi är oroliga över att företag som drar nytta av starkt subventionerad arbetskraft tränger undan sina konkurrenter. Kommer inte de som vare sig är nyanlända eller unga, till exempel något äldre arbetslösa samt personer som fötts upp i utanförskapsområden i stället för att ha migrerat dit, få ännu svårare att komma i arbete när det blir relativt sett mycket dyrare att anställa dem? De borgerliga partiernas skattesänkarlinje riskerar faktiskt att negativt påverka både företagen och arbetsmarknaden. Generella sänkningar vore långt klokare.

Det märkliga är att de politiska partierna, istället för att satsa på nya experimentella förslag, inte lägger sitt fokus på något som vi vet fungerar väl: lärlingsplatser. I Sverige är det bara
7 procent av de unga som har någon erfarenhet från lärlingsutbildningar. Det är den lägsta siffran bland de västeuropeiska länderna. I andra delar av Europa, till exempel Danmark, Storbritannien, Nederländerna och Frankrike, är det långt vanligare med lärlingsplatser.
I Österrike och Tyskland har majoriteten av de unga erfarenhet från lärlingsutbildningar.
I dessa länder är också arbetslösheten bland unga och personer med utländskt ursprung långt lägre jämfört med i Sverige. En förklaring är att många får in en första fot på arbetsmarknaden via en lärlingsplats. Som lärlingar får de också med sig den utbildning som krävs för att klättra på karriärstegen.

I Sverige säger samtliga åtta riksdagspartier att de är positiva till lärlingssystem. Den förra Alliansregeringen hoppades genom sina reformer skapa 30 000 lärlingsplatser. Förra året var antalet bara 7 600. Som flertal instanser och forskare har lyft fram finns nämligen stora brister i dagens system: Ersättningen till de företag som tar emot lärlingar är ofta för låg, liksom det stöd som handledarna får. Lärlingarna missgynnas jämfört med andra elever. Lokala och nationella programråd saknar reellt inflytande. Dessutom utesluts många mindre företag av kravet på kollektivavtal.

Varför satsar inte regeringen Löfven och de borgerliga på att stärka ett system som faktiskt fungerar väl, som inte snedvrider konkurrensen och inte luckrar upp skattesystemet? Vi förstår att partierna får större medialt rampljus genom att lansera helt nya anställningsformer. Men Småföretagarnas Riksförbund vill markera mot experimentella åtgärder som sannolikt inte ger särskilt mycket bättre effekt. Den stora majoriteten av våra 23 000 medlemmar är positiva till att växa med fler lärlingar. Borde de inte få möjligheten att via lärlingsanställningar bidra till en bättre integration? Borde inte alla arbetslösa, oavsett deras ursprung och ålder, ges möjligheten att träda in på arbetsmarknaden och samtidigt stärka sina kunskaper?

Nima Sanandaji
Tekn. Dr. och utredare

Erik Sjölander
Näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund

Leif Svensson

Förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund

För ytterligare information kontakta:

Leif Svensson
Förbundsordförande

E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu

På hemsidan; www.smaforetagarna.eu

Vxl; 042 – 34 28 50