Skip to main content

Debattartikel; Lärlingssystem i Gymnasiet sänker ungdomsarbetslösheten

Pressmeddelande   •   Apr 26, 2013 11:35 CEST

Hur man än räknar så har Sverige en mycket hög arbetslöshet bland ungdomar. Ungdomar som är arbetslösa blir ofta arbetslösa vuxna. Ungdomarna känner sig inte behövda i samhället och samhället ställs inför onödiga och orimliga kostnader. Samtidigt säger många företagare att det är svårt att hitta lämplig personal att anställa. Något är i grunden fel.


Det finns ett antal länder i Europa som har mycket lägre arbetslöshet bland ungdomar än vad Sverige har. Det intressanta med dessa länder är att de har väl fungerande lärlingssystem som ungdomarna kan välja redan efter avslutad grundskola. Till skillnad från Sverige är det i dessa länder normalt och vanligt att välja mellan teoretiska och praktiska linjer och det är inte finare att välja det ena eller det andra. Från vissa håll hävdas att alla ungdomar i Sverige bör ha en högskolekompetens efter gymnasiet för att ha en god chans i arbetslivet. Det krävs från något håll att gymnasieskolan skall vara obligatorisk. Detta trots att många redan i dag hoppar av sin utbildning och att många inte klarar att skaffa sig godkända avgångsbetyg. Många ungdomar upplever ett magplask och stopp väldigt tidigt och hamnar i en förtvivlat dålig situation. En förändring av systemet och sättet att tänka måste till. Låt ungdomarna själva välja hur och till vad de vill utbilda sig. Inför ett väl fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem.

Småföretagarnas Riksförbund har studerat och satt sig in i hur man gör i Danmark och släppte nyligen en rapport om detta. Tidigare har vi tittat på det snarlika system som fungerar väl i Österrike och vi rekommenderar starkt att våra beslutsfattare snarast möjligt inför liknade system i Sverige. Det är bevisligen så att det finns ett klart samband mellan rådande lägre ungdomsarbetslöshet i dessa länder och fungerande lärlingssystem redan i gymnasiet.

I Österrike väljer ca 40 % av eleverna att gå en lärlingslinje och merparten av dessa har redan i 20-årsåldern en kvalificerad yrkesutbildning ofta med fast anställning som följd. Företagare som utbildat lärlingar slipper att leta lämpliga kandidater att anställa. Om 40 % av våra gymnasieelever var anställda som lärlingar i stället för att räknas som arbetslösa (söker feriejobb) skulle statistiken över ungdomsarbetslöshet sjunka med många procentenheter. Dessutom skulle antalet arbetslösa i åldern 20-24 år sjunka (i dag ca 18 %) eftersom väldigt många av de som gått en lärlingsutbildning får jobb direkt.

Vad som behövs är framför allt tre saker. Först uppbyggnad av systemet som sådant där det är fullt möjligt att till stora delar kopiera existerande system i andra länder. Hjulet måste inte uppfinnas igen. Sedan måste en hållbar finansiering ordnas. I Danmark betalar varje arbetsgivare något som skulle kunna kallas lärlingsskatt med ett par tusen kronor per anställd och år. Dessa pengar förvaltas och används av en fond som bekostar den teoretiska delen av utbildningen (när eleven är i skolan och inte på sin arbetsplats). I övrigt är eleven anställd på sin lärlingsplats och får lön därifrån. Arbetsgivaravgifter bör inte avkrävas på lärlingslönerna eftersom eleverna fortfarande är under utbildning. Vidare måste det till en ändrad syn på begreppet lägsta lön då det främsta incitamentet för ett företag att anställa lärlingar är att de kan anställa okvalificerad arbetskraft till låga kostnader och själva lära upp dem till fullvärdiga medarbetare.

Småföretagarna är tveklöst övertygade om att införande av ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem i Sverige positivt skulle förändra situationen och hjälpa ungdomar in i jobb i betydligt större utsträckning än i dag. Det räcker inte med att förändra skolan lite si och så eller pytsa ut lite pengar hit och dit. Låt ungdomarna bestämma om de vill studera vidare eller börja jobba med sådant de är intresserade av. Med rimliga kostnader och villkor skulle företagen suga upp många arbetslösa ungdomar som nu riskerar att hamna i utanförskap utan framtidstro och med risk för missbruk och kriminalitet. Alla parter skulle vara nöjda och glada. För att inte tala om hur positivt det skulle vara för Sverige och landets ekonomi.

För ytterligare information kontakta:
Leif Svensson Förbundsordförande
E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu
Vxl; 042 – 34 28 50

Lennart Erlandsson
Förbundssekreterare
E-post; lennart.erlandsson@smaforetagarna.eu
Mobil; 076 – 133 09 00

----------------------------------------------------------------------------------------------------------Småföretagarnas Riksförbund är en oberoende, rikstäckande organisation med uppgift att främja privat företagsamhet med särskild inriktning på små företag. Förbundet är partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obundet. Det skall driva opinionsbildning för liberal marknadsekonomi, enskilt ägande och rättssäkerhet samt främja utvecklingen av nyföretagande och internationell integration.

Småföretagarnas Riksförbund