Regeringen minskar företagandet!

Regeringens senaste utredning om 3:12-regler utgör ett sällsynt gediget magplask. Inledande intentioner resulterar i förslag som kommer att minska entreprenörskapet i landet.

I Sverige blir vi allt färre riktiga företagare, alltså företagare som försörjer sig på sitt företagande. I detta ingår bl.a. att satsa tid och pengar, riskera hus och hem, sakna sociala skyddsnät, ha längre arbetstid och kortare semester än anställda (se Småföretagarnas Riksförbunds Rapport 2014:4 Småföretagare – Sveriges hårdast arbetande grupp). Antalet offentligt anställda med ”firma på sidan om” verkar däremot inte minska. Någon tillförlitlig statistik finns dessvärre inte avseende detta.

När löntagare ska få lägre skatt genom jobbskatteavdrag, så ska tydligen de som jobbar mest få ökad skatt med nästan 5 miljarder. Det är i alla fall vad den senaste utredningen, Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75), kommit fram till. Förslagen innebär inte bara att företagare ska beskattas hårdare än andra, utan även att deklarations­ritualerna blir mer komplicerade för den vanlige aktiva företagaren. Författarnas attityd och kunskap om svenska småföretagare återspeglas i den ifrågasättande beskrivningen ägarnas stora frihet att bestämma över hur bolagets vinst ska disponeras. Det kanske behövs en offentlig byråkrat att bestämma vad företagaren ska investera i? Vinster ska alltså inte bara begränsas för kvinnligt dominerade välfärdsföretag.

Man har även gjort antagandet att en fåmansföretagare strävar efter att ta ut lön av åtminstone denna storlek (354 400 kr/är), men utan någon motivering. All tillgänglig statistik visar däremot att småföretagare får lägre lön än anställda. Dessutom har man lägre pensionsavsättningar och högre personlig skuldsättning för att finansiera sitt företagande.

I förslaget ingår en liten del som kan uppfattas som positiv – att det ska bli likvärdigt att överlåta sitt företag till familjen som till externa köpare. Att det varit dyrare att sälja till barnen ingår väl i riksdagens attityd om att det är farligt att bli ”smittad” av företagande? Även här beskrivs de som kan ”smittas” som

Med närstående avses make, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling samt dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i. Som avkomling räknas även styvbarn och fosterbarn.

De bestämmelser som gäller för makar ska också tillämpas på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn.

Här gäller inte bara att alla som kan tänkas komma i närheten av en företagare kan bli ”smittad” utan även en 5-årig karenstid. Vanliga människor kan avbryta ett äktenskap eller samboförhållande genom bodelning, men företagare har dessutom 5 års karens då ”smittan” kvarstår. Företagare i Sverige måste börja behandlas som vanliga människor. Missgynna oss inte för att vi riskerar vår ekonomi och hälsa genom att försöka driva verksamhet och anställa människor.

Att stimulera svenska entreprenörer genom bestraffning med mer krångel och högre skatter kan väl ingen inbilla sig? En vanlig kommentar bland småföretagare har blivit ”Starta inte företag, i vart fall inte i Sverige!” Lägg alltså den senaste utredningen om 3:12-regler där den hör hemma – långt in i en byrålåda!

Leif Svensson
förbundsordförande
Småföretagarnas riksförbund

För ytterligare information kontakta:

E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu

På hemsidan; www.smaforetagarna.eu

Vxl; 042 – 34 28 50