Sänkt skatt eller höjda bidrag?

Kostnaden för att anställa är för hög för småföretagen i Sverige. Den bästa lösningen hade varit att sänka skatten och minska på regelkrånglet så att det blir billigare och enklare att anställa.
I politiken tycks detta budskap ha nått fram, men i stället för generella reformer som att sänka den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgiften, så förlitar sig politikerna på en annan lösning: att sänka kostnaderna för vissa jobb, olika från tid till annan, genom skattesubventionerade anställningar.

Detta blir tydligt i regeringens vårändringsbudget. Satsningar för fler jobb baseras på subventioner genom sänkt arbetsgivaravgift för unga mellan 15 – 18 år och ökade satsningar på nystartsjobb. Det kan verka handlingskraftigt och företagarvänligt men är i realiteten kontraproduktiva handlingar i fel riktning.

Regeringar i Sverige, från båda blocken, har under senare år satsat stort på att sopa undan problemen med subventionerade anställningsformer. Idag är Sverige det land som i EU som spenderar störst andel av den samlade ekonomin på olika former av anställningssubventioner. Den forskning som finns pekar på att anställningssubventioner förvisso kan leda till att människor kommer i arbete, men att subventionerna också tränger bort andra jobb som istället skulle ha skapats. Statskontoret menar till exempel att en undanträngningseffekt på runt 80 till 90 procent uppstår på grund av anställningssubventionerna.

Det finns därmed starka skäl att fråga sig om anställningssubventioner verkligen är rätt väg att gå. Idag finns å ena sidan företag som betalar mycket höga skatter, t.ex. allmän löneavgift på 11,62 %, för varje anställd, och som dessutom behöver finansiera konkurrenternas subventionerade anställningar. För 10 personer med anställningssubvention så knuffas mellan 8 och 9 vanliga bort från arbetsmarknaden. Det är inte så sund konkurrens skapas. Den bästa lösningen vore att kraftigt begränsa subventionerade anställningar, så att det till exempel enbart ligger kvar för personer med funktionsnedsättningar, och istället reformera skatter och regelverk så att det blir billigare att anställa. Att generellt göra det billigare att anställa är vägen till fler arbeten i landets företag, snarare än den politikerstyrning som sker via anställningssubventioner.

Småföretagarnas Riksförbund är övertygade om att det krävs ett rejält omtag kring skatter och arbetsmarknad för att stärka landets konkurrenskraft i framtiden. I Januariöverenskommelsens punkt 4 finns löfte om en omfattande skattereform som ska öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande. Detta är en välkommen intention men vi vill inte enbart se det i ord utan i riktig handling. Rensa rejält i systemet med subventionerade anställningsformer. Skapa ett lärlingssystem som ger varaktiga jobb och som löser kompetensförsörjningsproblematiken. Skapa regelverk som utgår från de små företagens verklighet men framförallt sänk arbetsgivaravgifterna genom att ta bort den allmänna löneavgiften.

Peter Thörn, Förbundsordförande

Erik Sjölander, Näringspolitisk talesperson