Bättre luftkvalitet i Sverige år 2030 – men fortfarande problem i några städer

Luftföroreningar är ett problem i flera svenska tätorter. En ny studie om luftkvalitet i 38 städer visar att luftkvaliteten kommer att förbättras avsevärt till år 2030, men i de mest belastade trafikmiljöerna kommer det att krävas kraftfulla åtgärder för att klara kvalitetsmålet för frisk luft för partiklar.

Även om luftkvaliteten överlag är god i Sverige är föroreningsnivåerna höga i flera städer. Trots minskade utsläpp överskrids fortfarande EUs normer och det nationella miljökvalitetsmålet frisk luft, något som även kan förväntas till år 2020 enligt SMHIs tidigare studie. Detta gäller främst hårt trafikerade innerstadsgator i stora och medelstora tätorter.

I en ny rapport från SMHI redovisas utsikterna att klara normer och miljökvalitetsmålet ytterligare 10 år framåt i tiden, till år 2030. 

Höga partikelhalter ett problem i trafikmiljöer

Hälsoförluster och miljöeffekter till följd av luftföroreningar orsakar skador på individer och ekosystem, vilket medför stora kostnader för samhället. 

– Flera gator i Sverige överskrider i dagsläget miljökvalitetsnormen för grova partiklar, PM10. Även till år 2030 kan vi förvänta oss överskridanden av normer och miljömål om inga kraftfulla lokala åtgärder vidtas, säger Sofi Holmin Fridell, atmosfärskemist vid SMHI.

För de grova partiklarna är det idag vägslitaget som utgör det största problemet. Höga halter uppstår främst under senvinter och tidig vår när vägbanorna torkar upp och vägdamm virvlar upp i luften. Dubbdäcken står för en dominerande del av bidraget och de framtida haltnivåerna av grova partiklar påverkas i hög grad av utvecklingen av dubbdäcksanvändningen.

– Eftersom partiklarna främst bildas lokalt går det också att i stor utsträckning påverka halterna genom lokala åtgärder, säger Sofi Holmin Fridell.

Minskade halter kvävedioxid

För kvävedioxid förväntas haltnivåerna minska. Här uppskattas enbart ett fåtal av de mest belastade trafikmiljöerna överskrida miljökvalitetsmålet frisk luft till år 2030. Utsläppsförändringen är dock osäker och påverkas bland annat av andelen dieseldrivna fordon, som dominerar utsläppen av kväveoxider. En annan osäkerhet är att uppskatta förändringar av trafikmängden på enskilda gator.

Långdistanstransporterade luftföroreningar minskar

Studien har även undersökt halter och nedfall av långdistanstransporterade luftföroreningar från Sverige och övriga Europa, vilka bidrar till halterna och nedfallet i Sverige. För dessa luftföroreningar är en minskning att vänta i hela landet till år 2030. De framtida utsläppen som beräkningarna grundas på är framtagna av forskningsinstitutet IIASA och uppdelade på elva olika sektorer såsom trafik och jordbruk.

– Om vi klarar att minska utsläppen enligt det antagna scenariot kommer luftkvaliteten avseende marknära ozon fortsatt ligga under miljökvalitetsmålet för påverkan på grödor och skog. Likaså kommer nedfall av svavel och oxiderat kväve att minska, säger Cecilia Bennet, luftmiljöforskare vid SMHI.

Nedfallet (depositionen) av luftföroreningar har en stor miljöpåverkan och leder bland annat till försurning och övergödning av mark, sjöar och hav.

Luftkvalitetsberäkningar nationellt samt i 38 tätorter

De lokala beräkningarna har gjorts för 38 tätorter i Sverige, i både stora, medelstora och små kommuner. Inriktningen har främst varit hårt trafikerade gator med luftproblem. I simuleringarna användes SIMAIR, som är ett nationellt webbaserat modellsystem för beräkning av luftkvalitet i Sverige. Beräkningarna har även korrigerats mot tillgängliga mätdata.

Beräkningar av luftkvalitet har även utförts nationellt för att undersöka förändringen av regionala haltbidrag samt nedfall av svavel och kväve, orsakade av långdistanstransporterade luftföroreningar från Sverige och övriga Europa. Dessa beräkningar har utförts med SMHIs spridningsmodell MATCH.

Framtidsscenariot till år 2030 baseras på utsläppsförändringar i Europa respektive Sverige, med antagenden om ny teknik och ändrade trafikmängder. Projektet har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket.

------ OM SMHI ------

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, är en expertmyndighet under Miljödepartementet. Sedan slutet på 1800-talet har SMHI samlat in data från atmosfären, sjöar, hav och land. Med hjälp av superdatorer, beräkningsmodeller, statistik och forskning tar SMHIs experter fram beslutsunderlag för allmänhet, myndigheter och näringsliv.

Läs hela artikeln på http://www.smhi.se/forskning/battre-luftkvalitet-i-sverige-ar-2030-men-fortfarande-problem-i-nagra-stader-1.34640 

Läs mer om SMHIs luftmiljöforskning på http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/luftmiljo 

Läs rapporten Luftkvaliteten i Sverige år 2030 på http://www.smhi.se/publikationer/luftkvaliteten-i-sverige-ar-2030-1.34574