Skip to main content

Fortsatt extrem syrebrist i Östersjön

Nyhet   •   Mar 10, 2020 12:52 CET

Kartan visar områden med syrebrist (grått) och helt syrefria bottnar (svart) hösten 2019. Punkterna visar var mätningarna gjort som figuren baseras på.

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har blivit större – det visar SMHIs sammanställningar av mätningar de senaste åren. ”Vi ser en ny fas. I områden som tidigare bara haft syrebrist ser vi nu helt syrefria områden regelbundet”, säger SMHIs expert Lena Viktorsson.

Resultaten för analyser av mätningar under 2018 och de preliminära resultaten för 2019 visar att den extrema syrebristen som observerats i Östersjön* fortsätter. De senaste två åren indikerar en ny fas då utbredningen av syrefria bottnar har nått nya områden. I de södra områdena av Egentliga Östersjön; Hanöbukten, Gdanskbukten och Bornholmsbassängen, har syrebrist tidigare förekommit regelbundet under korta perioder i djupvattnet, men nu återfinns även helt syrefria områden regelbundet.

– Utbredning av syrebrist och syrefria områden har sedan 1999 legat på en konstant högre nivå än innan millennieskiftet. 2018 och 2019 var utbredningen ytterligare något högre än tidigare rekordnivåer, säger Lena Viktorsson, oceanograf vid SMHI.

Stapeldiagrammet visar hur arean med syrebrist (rött) och helt syrefria bottnar (svart) ändrats från 1960 till 2019. Både 2018 och 2019 har större area med syrefria bottnar än något år tidigare i mätserien.

Över 20 procent av botten är helt syrefri

Preliminära resultat från 2019 års mätningar och analyser visar att ungefär 32 procent av Östersjöns botten var helt syrefri eller led av syrebrist. Av den totala ytan var ungefär 22 procent helt syrefri, vilket motsvarar cirka 55 000 kvadratkilometer. Som jämförelse är Danmarks totala yta cirka 43 000 kvadratkilometer*. Resultaten baseras på data insamlade från flera länder runt Östersjön och ett stort dataunderlag är viktigt för att beräkningen ska bli tillförlitlig.

Under 2018 noterades den största utbredningen av syrefria bottnar sedan mätningarnas start 1960. Omkring 24 procent av bottnarna var syrefria och cirka 33 procent var påverkade av syrebrist. Liknande nivåer återfinns 2019. Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014–2016 helt försvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, ökar åter i dessa bassängers djupvatten.

Känsligt hav

Östersjön är naturligt känslig för syrebrist eftersom en stark salthaltsskiktning separerar djupvattnet från det ytligare vattnet. Skiktningen gör att nytt syre bara kommer till djupvattnet vid speciella väderförhållanden som gör att stora mängder saltvatten kan strömma in genom Öresund och Stora Bält till Östersjön.

– Skiktningen tillsammans med en ökad tillförsel av näring från land under många år har gjort att utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön ökat, berättar oceanograf Lena Viktorsson, som fortsätter:

– Orsaken till den ökade syrebristen i de södra delarna av Östersjön är inte klarlagd, men den ökade temperaturen i bottenvattnet skulle kunna vara en bidragande orsak, säger Lena Viktorsson.

Stora inflöden av saltvatten och minskad övergödning behövs

Syrebrist påverkar djurlivet i havet negativt, bristen på syre blir en stress för djuren och det leder till sämre fortplantningsförmåga och tillväxt. Olika djurarter påverkas olika mycket; en del är bättre anpassade och kan överleva även vid låga koncentrationer av syre. De djur som kan söker sig ifrån vatten och bottnar med låg syrekoncentration till områden med mer löst syre i vattnet.

– Det behövs både stora inflöden av salt tungt vatten från Västerhavet och insatser på land för att minska övergödningen för att förhindra att syresituationen blir ännu sämre, säger Lena Viktorsson.

* Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten