Sluta fokusera på att vara givmilda, tänk som en investerare istället!

Debattartikel av Pernilla Bard och Caroline Cederlöf, grundare till Social Initiativ. Publicerad i Veckans Affärer, 2016-03-10

De svenska miljardärerna blir fler och rikare för varje år, det visar Veckans Affärers lista Sveriges 156 miljardärer. Och de har blivit givmildare och givmildare. Många ger bort enorma summor, för att de vill och har möjlighet. Bara för några dagar sedan gav Roger Akelius bort 100 miljoner för att tackla flyktingsituationen. Det är en fantastisk utveckling och det bidrar till ett bättre Sverige och en bättre värld. Men nu undrar vi – handen på hjärtat – hur ger ni?

Konstig fråga kan tyckas, ska vi inte vara glada att människor ger till behjärtansvärda verksamheter? Givetvis kan man glädjas åt den ökande generositeten, men om vi tar oss en funderare så är det väl ändå effekterna av givandet som vi borde vara intresserade av. Att barnen i skolan i Uganda faktiskt lär sig något och inte hoppar av i förtid. Att det svenska integrationsprojektet resulterar i jobb och trygghet. Att försäljningen av solcellslamporna i Tanzania bidrar till fler kvinnors företagande och ökade inkomster. Det är detta, effekterna av generositeten, som borde vara det som driver filantroperna snarare än givandet i sig självt.

Utomlands har en marknad för så kallade Venture Philanthropists eller Riskfilantroper börjat växa sig starkare. Det handlar om att använda sitt affärstänk även i filantropiska sammanhang. En del av detta handlar om att arbeta resultatfokuserat, vilket ställer nya krav på resultat- och effektmätning vid givande. 

Tänk dig att du skulle investera dina pengar i en aktiefond. Återrapporteringen kommer och du får information om hur många företag fonden har investerat i, hur många transaktioner de har haft och vilken avgift de har tagit ut. Men ingenting om utvecklingen eller avkastningen. Förvånansvärt få filantropiska givare ställer sig den kritiska frågan – vilken faktisk skillnad gör mitt bidrag och vad är den sociala avkastningen på min investering? Och förvånansvärt få ideella organisationer rapporterar mer än antalet människor de når ut till, eller antalet aktiviteter de har genomfört.

Vi på Social Initiative har förmånen att ha daglig kontakt med vårt nätverk av ideella föreningar, sociala entreprenörer och eldsjälar som bedriver förändringsarbete i Sverige och runt om i världen. Alla projekt och initiativ i vår portfölj är kvalitetssäkrade och vi stöttar och följer upp löpande för att utvärdera vilken effekt - social avkastning - projekten ger. Vi vet till exempel att 97% av de fattiga flickorna i skolan i Kenya pluggade vidare på universitetet jämfört med 4% nationellt. Eller att kvinnorna på landsbygden i Tanzania som säljer solcellslampor ökade sina inkomster med i snitt 60%. Eller att andelen barn i slummen i Indien som kunde läsa ökade från 8% till 50% på bara några månader efter att de deltagit i så kallade läsecirklar.

Vi vill att fler ska börja tänka så och att det ska bli helt naturligt att mäta även filantropi, vi kallar det för filantropi 2.0. Här är bidraget en investering och inte en gåva. På samma sätt som man ställer krav på finansiell avkastning i sina investeringar i fonder eller aktier, ska man ställa krav på social avkastning i sina bidrag till välgörenhet.

Valutan man handlar i är sociala effekter, och den ska man maximera. Med filantroper som bryr sig om hur de ger och med moderna metoder för effektivt stöd och uppföljning av gjorda investeringar kan vi maximera den sociala avkastningen. Tillsammans kan vi hjälpa fler människor att åstadkomma mer för samma peng, om vi bara börjar bry oss om den faktiska avkastningen - även när det gäller en gåva!