Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

Sociala medier

I tjugo år har Akutmottagningen för våldtagna funnits som en trygg plats för den som drabbats av ett av livets svåraste övergrepp.
Bakom arbetet finns medarbetare som med lugn, professionalism och omtanke möter människor i deras mest utsatta stund.

– Det ni gör är något alldeles särskilt. Ni möter människor i deras svåraste stund och hjälper dem att ta första steget tillbaka, sa Talla Alkurdi, hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm, under mottagningens 20-årsjubileum.

Dagen blev en stund för eftertanke och tacksamhet – för de som var med från början, och för dem som idag för arbetet vidare.

Under två decennier har mottagningen utvecklats genom forskning, erfarenhet och samarbete – men kärnan har alltid varit densamma: att se, lyssna och ge stöd.

– Tack vare samtalsgruppen hittade vi en kraft att läka tillsammans. För oss spelade Akutmottagningen för våldtagna en helt avgörande roll. De som jobbade på mottagningen blev heller inte traumatiserade av att höra min berättelse och det gjorde att jag vågade berätta, sa Emma Blomdahl Wahlberg, som delade sin historia under jubileet.

I tjugo år har Akutmottagningen för våldtagna funnits som en trygg plats för den som drabbats av ett av livets svåraste övergrepp. Bakom arbetet finns medarbetare som med lugn, professionalism och omtanke möter människor i deras mest utsatta stund. – Det ni gör är något alldeles särskilt. Ni möter människor i deras svåraste stund och hjälper dem att ta första steget tillbaka, sa Talla Alkurdi, hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm, under mottagningens 20-årsjubileum. Dagen blev en stund för eftertanke och tacksamhet – för de som var med från början, och för dem som idag för arbetet vidare. Under två decennier har mottagningen utvecklats genom forskning, erfarenhet och samarbete – men kärnan har alltid varit densamma: att se, lyssna och ge stöd. – Tack vare samtalsgruppen hittade vi en kraft att läka tillsammans. För oss spelade Akutmottagningen för våldtagna en helt avgörande roll. De som jobbade på mottagningen blev heller inte traumatiserade av att höra min berättelse och det gjorde att jag vågade berätta, sa Emma Blomdahl Wahlberg, som delade sin historia under jubileet.

Vid årsskiftet tillträder Åsa Rangert Derolf och Bengt Isaksson sina nya uppdrag som områdeschefer på Södersjukhuset – för medicinska respektive opererande specialiteter.
 
– Vi står mitt i en viktig utvecklingsresa för sjukhuset, där den nya organisationen är ett avgörande steg. Genom att skapa tydligare strukturer och ansvar stärker vi vår förmåga att möta framtidens vårdbehov. Med Åsa Rangert Derolf och Bengt Isaksson som områdeschefer för de medicinska och opererande specialiteterna får vi ledare med både kompetens och engagemang som kan bidra till en ännu tryggare och mer sammanhållen vård för våra patienter, säger Karouk Said, sjukhusdirektör, Södersjukhuset.

Åsa är disputerad läkare, specialist i hematologi och internmedicin. Hon är i dag chef för läkemedelsenheten vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, ordförande i NT-rådet och har tidigare haft flera ledande befattningar vid Karolinska universitetssjukhuset, bland annat som verksamhetschef.

Bengt Isaksson är kirurg och adjungerad professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, inriktning gastrointestinalkirurgi, vid Uppsala universitet. Han kommer närmast från Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han varit verksamhetschef för kirurgi och urologi. Han har även jobbat länge på Karolinska universitetssjukhuset och har mångårig erfarenhet av ledarskap och utvecklingsarbete inom sjukhusvården.

Vid årsskiftet tillträder Åsa Rangert Derolf och Bengt Isaksson sina nya uppdrag som områdeschefer på Södersjukhuset – för medicinska respektive opererande specialiteter. – Vi står mitt i en viktig utvecklingsresa för sjukhuset, där den nya organisationen är ett avgörande steg. Genom att skapa tydligare strukturer och ansvar stärker vi vår förmåga att möta framtidens vårdbehov. Med Åsa Rangert Derolf och Bengt Isaksson som områdeschefer för de medicinska och opererande specialiteterna får vi ledare med både kompetens och engagemang som kan bidra till en ännu tryggare och mer sammanhållen vård för våra patienter, säger Karouk Said, sjukhusdirektör, Södersjukhuset. Åsa är disputerad läkare, specialist i hematologi och internmedicin. Hon är i dag chef för läkemedelsenheten vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, ordförande i NT-rådet och har tidigare haft flera ledande befattningar vid Karolinska universitetssjukhuset, bland annat som verksamhetschef. Bengt Isaksson är kirurg och adjungerad professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, inriktning gastrointestinalkirurgi, vid Uppsala universitet. Han kommer närmast från Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han varit verksamhetschef för kirurgi och urologi. Han har även jobbat länge på Karolinska universitetssjukhuset och har mångårig erfarenhet av ledarskap och utvecklingsarbete inom sjukhusvården.

Idag tilldelas Södersjukhuset uppdraget att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV) för thoraxapertursyndrom (TOS). Det betyder att vi på sjukhuset har en unik kompetens att utreda och behandla patienter från hela landet med denna komplexa diagnos, som ofta innebär stort lidande. Uppdraget är ett viktigt erkännande av vårt arbete och vår ledande expertis på området.

Tos är ett samlingsnamn för tillstånd där nerver, vener eller artärer kläms i passagen från bröstkorgen till armen. Tillstånden kan ge smärta, domningar, svullnad och i vissa fall leda till allvarliga kärl- eller nervskador. Rätt diagnos och behandling är avgörande för att patienterna snabbt ska kunna återgå till en fungerande vardag.

– Att vi nu får ett nytt NHV-uppdrag är en stor framgång både för Region Stockholm och för våra patienter. Det stärker oss som sjukhus men framför allt innebär det att patienter över hela Sverige får tillgång till den bästa möjliga vården inom Tos. Jag är mycket stolt över våra medarbetares arbete och ser fram emot att vi tillsammans fortsätter utveckla framtidens högspecialiserade vård, säger Karouk Said, sjukhusdirektör på Södersjukhuset.

Idag tilldelas Södersjukhuset uppdraget att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV) för thoraxapertursyndrom (TOS). Det betyder att vi på sjukhuset har en unik kompetens att utreda och behandla patienter från hela landet med denna komplexa diagnos, som ofta innebär stort lidande. Uppdraget är ett viktigt erkännande av vårt arbete och vår ledande expertis på området. Tos är ett samlingsnamn för tillstånd där nerver, vener eller artärer kläms i passagen från bröstkorgen till armen. Tillstånden kan ge smärta, domningar, svullnad och i vissa fall leda till allvarliga kärl- eller nervskador. Rätt diagnos och behandling är avgörande för att patienterna snabbt ska kunna återgå till en fungerande vardag. – Att vi nu får ett nytt NHV-uppdrag är en stor framgång både för Region Stockholm och för våra patienter. Det stärker oss som sjukhus men framför allt innebär det att patienter över hela Sverige får tillgång till den bästa möjliga vården inom Tos. Jag är mycket stolt över våra medarbetares arbete och ser fram emot att vi tillsammans fortsätter utveckla framtidens högspecialiserade vård, säger Karouk Said, sjukhusdirektör på Södersjukhuset.

Nytt centrum för hjärtintervention invigd! Södersjukhuset samlar pacemaker- och PCI-enheterna under ett gemensamt tak. I nyrenoverade lokaler med den senaste tekniken skapas ännu bättre förutsättningar för en trygg, tillgänglig och sammanhållen vård för patienter med hjärtsjukdomar.
– Idag är en glädjens dag för Södersjukhuset och framför allt för patienterna. Vi öppnar ett nytt interventionscenter som är toppmodernt, centrum för hjärtintervention. Med tre nya moderna interventionslab, står vi rustade inte bara för nutidens krav utan även för framtiden, sa Michael Melin, verksamhetsområdeschef för kardiologi vid Södersjukhuset.
– Kardiologen är en verksamhet som vi på Södersjukhuset är mycket stolta över, det görs jättemycket bra arbete här. Den här satsningen ska göra att vi kan fortsätta med den utveckling och forskning som kardiologen gör, i en bättre arbetsmiljö med högre patientsäkerhet. Ett stort tack till alla som har jobbat med det här, sa Karouk Said, sjukhusdirektör på Södersjukhuset.

Nytt centrum för hjärtintervention invigd! Södersjukhuset samlar pacemaker- och PCI-enheterna under ett gemensamt tak. I nyrenoverade lokaler med den senaste tekniken skapas ännu bättre förutsättningar för en trygg, tillgänglig och sammanhållen vård för patienter med hjärtsjukdomar. – Idag är en glädjens dag för Södersjukhuset och framför allt för patienterna. Vi öppnar ett nytt interventionscenter som är toppmodernt, centrum för hjärtintervention. Med tre nya moderna interventionslab, står vi rustade inte bara för nutidens krav utan även för framtiden, sa Michael Melin, verksamhetsområdeschef för kardiologi vid Södersjukhuset. – Kardiologen är en verksamhet som vi på Södersjukhuset är mycket stolta över, det görs jättemycket bra arbete här. Den här satsningen ska göra att vi kan fortsätta med den utveckling och forskning som kardiologen gör, i en bättre arbetsmiljö med högre patientsäkerhet. Ett stort tack till alla som har jobbat med det här, sa Karouk Said, sjukhusdirektör på Södersjukhuset.

Vad gör du om vattnet plötsligt slutar rinna ur kranen?

På Södersjukhuset finns medarbetare som inte bara är engagerade i sitt arbete – de brinner också för att sprida kunskap om hur vi kan ta hand om oss själva och varandra i en kris.

I samband med beredskapsveckan pratade vi med några av våra sjuksköterskor och läkare som är extra engagerade i hemberedskap om det viktigaste vi har i en kris: vatten.

Visste du att du kan:
-Fylla PET-flaskor med vatten och förvara i frysen – de håller både maten kall och går att dricka när de tinar.
-Använda badkaret för att lagra stora mängder vatten om du får en förvarning.
-Till och med ta vatten från toalettens vattentank (ja, det är faktiskt rent!).

Ju bättre förberedd du är hemma, desto mer kan du också finnas där för andra – både som medmänniska och i ditt yrke.

Vad gör du om vattnet plötsligt slutar rinna ur kranen? På Södersjukhuset finns medarbetare som inte bara är engagerade i sitt arbete – de brinner också för att sprida kunskap om hur vi kan ta hand om oss själva och varandra i en kris. I samband med beredskapsveckan pratade vi med några av våra sjuksköterskor och läkare som är extra engagerade i hemberedskap om det viktigaste vi har i en kris: vatten. Visste du att du kan: -Fylla PET-flaskor med vatten och förvara i frysen – de håller både maten kall och går att dricka när de tinar. -Använda badkaret för att lagra stora mängder vatten om du får en förvarning. -Till och med ta vatten från toalettens vattentank (ja, det är faktiskt rent!). Ju bättre förberedd du är hemma, desto mer kan du också finnas där för andra – både som medmänniska och i ditt yrke.

Tack @martinschibbye för dina fina ord om din tid som patient hos oss: "Magen är människans fiende. Det finns en berättelse från Sudan om att magen och människan skapades var för sig. Magen hade det bra och grillade insekter under träden, men en dag fick människan syn på magen och stoppade in den där den sitter idag. Det ledde till en rad konflikter.
En av dem utspelade sig i onsdags när var jag på väg till att bevaka Lundinrättegången som vanligt då en sjuk smärta istället fick mig att kliva av tunnelbanan och ”gå” till SÖS-skuten. Feber, frossa och höga infektionsvärden gjorde sedan sitt och en röntgen senare var det konstaterat att blindtarmen skulle bort. Det är ett imponerande maskineri att trilla in i vården. Att skriva att det är imponerande känns futtigt när de de facto räddar liv: Operationssköterskorna i sina prassliga riddarhuvor. Nattens hjältar. Kirurger med idéer som tar svåra beslut. Lagarbetet. Sedan när allt är klart tystnaden på det nyrenoverade rummet. Utsikten över Tantolunden och Stadshuset. Sant Erik som vakar över oss alla.
De stora fönstren som går att öppna så frisk luft strömmar in. All personal som får en att skratta så stygnen bågnar. Katten nere i parken och skatan som putsar sina fjädrar i morgonsolen. En blindtarm mindre. Fri att grilla under stjärnorna. En erfarenhet rikare. ❤️"

(Martin har godkänt att vi publicerar hans berättelse.)

Tack @martinschibbye för dina fina ord om din tid som patient hos oss: "Magen är människans fiende. Det finns en berättelse från Sudan om att magen och människan skapades var för sig. Magen hade det bra och grillade insekter under träden, men en dag fick människan syn på magen och stoppade in den där den sitter idag. Det ledde till en rad konflikter. En av dem utspelade sig i onsdags när var jag på väg till att bevaka Lundinrättegången som vanligt då en sjuk smärta istället fick mig att kliva av tunnelbanan och ”gå” till SÖS-skuten. Feber, frossa och höga infektionsvärden gjorde sedan sitt och en röntgen senare var det konstaterat att blindtarmen skulle bort. Det är ett imponerande maskineri att trilla in i vården. Att skriva att det är imponerande känns futtigt när de de facto räddar liv: Operationssköterskorna i sina prassliga riddarhuvor. Nattens hjältar. Kirurger med idéer som tar svåra beslut. Lagarbetet. Sedan när allt är klart tystnaden på det nyrenoverade rummet. Utsikten över Tantolunden och Stadshuset. Sant Erik som vakar över oss alla. De stora fönstren som går att öppna så frisk luft strömmar in. All personal som får en att skratta så stygnen bågnar. Katten nere i parken och skatan som putsar sina fjädrar i morgonsolen. En blindtarm mindre. Fri att grilla under stjärnorna. En erfarenhet rikare. ❤️" (Martin har godkänt att vi publicerar hans berättelse.)

Den årliga beredskapsveckan är här och Sverige kraftsamlar för att vi ska vara förberedda om kriser som till exempel naturkatastrofer, pandemier, eller omfattande elavbrott kommer. I en krissituation är sjukvården en av samhällets stöttepelare som är särskilt viktig för att skapa trygghet för medborgarna.
 
– Vi inom sjukvården vill och ska hjälpa till. Den som jobba här behövs ofta också som medmänniska och inte bara som sjukvårdspersonal, säger Ellinor Linde Blidegård, som är beredskapssamordnare på Södersjukhuset.
 
För att kunna bidra på jobbet krävs dock att man är förberedd och har en god hemberedskap. Det är det som veckan handlar om i år. I hemberedskapen ingår bland annat att ha vatten, mat, medicin och en radio hemma.
 
– Man behöver vara förbered och kunna ta hand om sig själv och sina närstående så att man klarar en kris och också kan ta sig till jobbet. Desto bättre förberedd du själv är, desto fler kan du hjälpa och samhället kan lägga tid på att hjälpa dem som verkligen behöver det, säger Ellinor.

Den årliga beredskapsveckan är här och Sverige kraftsamlar för att vi ska vara förberedda om kriser som till exempel naturkatastrofer, pandemier, eller omfattande elavbrott kommer. I en krissituation är sjukvården en av samhällets stöttepelare som är särskilt viktig för att skapa trygghet för medborgarna. – Vi inom sjukvården vill och ska hjälpa till. Den som jobba här behövs ofta också som medmänniska och inte bara som sjukvårdspersonal, säger Ellinor Linde Blidegård, som är beredskapssamordnare på Södersjukhuset. För att kunna bidra på jobbet krävs dock att man är förberedd och har en god hemberedskap. Det är det som veckan handlar om i år. I hemberedskapen ingår bland annat att ha vatten, mat, medicin och en radio hemma. – Man behöver vara förbered och kunna ta hand om sig själv och sina närstående så att man klarar en kris och också kan ta sig till jobbet. Desto bättre förberedd du själv är, desto fler kan du hjälpa och samhället kan lägga tid på att hjälpa dem som verkligen behöver det, säger Ellinor.

Mindre dos kan ge samma skydd: Forskning på Södersjukhuset kan möjliggöra fler mpox-vaccinationer i Afrika, där efterfrågan på vaccinet är hög men doserna få. 

Södersjukhuset deltar i en internationell studie där behovet och effekten av en boosterdos vaccin mot virussjukdomen mpox ska undersökas. Två vaccinationssätt jämförs också för att se om en mindre mängd vaccin i huden ger samma resultat som en större mängd vaccin under huden. 

– Om det visar sig att den mindre mängden vaccin ger ett lika bra skydd, så vore det en stor vinst för alla och resultat från den här studien bidrar inte bara till att skydda våra egna patienter utan bidrar också med viktig information till smittskyddsmyndigheten i Afrika (Africa CDC) där behoven av mpox-vaccin är stora men tillgången till doser är mycket begränsad, säger Anna Mia Ekström, klinisk professor i global infektionsepidemiologi vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet vid Södersjukhuset. 

Mer än hälften av patienterna i studien kommer från Venhälsan på Södersjukhuset. Studien är ett EU-finansierat projekt som leds av Folkhälsomyndigheten.

Mindre dos kan ge samma skydd: Forskning på Södersjukhuset kan möjliggöra fler mpox-vaccinationer i Afrika, där efterfrågan på vaccinet är hög men doserna få. Södersjukhuset deltar i en internationell studie där behovet och effekten av en boosterdos vaccin mot virussjukdomen mpox ska undersökas. Två vaccinationssätt jämförs också för att se om en mindre mängd vaccin i huden ger samma resultat som en större mängd vaccin under huden. – Om det visar sig att den mindre mängden vaccin ger ett lika bra skydd, så vore det en stor vinst för alla och resultat från den här studien bidrar inte bara till att skydda våra egna patienter utan bidrar också med viktig information till smittskyddsmyndigheten i Afrika (Africa CDC) där behoven av mpox-vaccin är stora men tillgången till doser är mycket begränsad, säger Anna Mia Ekström, klinisk professor i global infektionsepidemiologi vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet vid Södersjukhuset. Mer än hälften av patienterna i studien kommer från Venhälsan på Södersjukhuset. Studien är ett EU-finansierat projekt som leds av Folkhälsomyndigheten.

Kontakter

  • Presstjänsten

    Presskontakt Bemannas helgfria vardagar kl. 08.00-17.00. Kvällar och helger hänvisas till Region Stockholms pressfunktion. press.sodersjukhuset@regionstockholm 010-482 05 69