Skip to main content

Arkeologer ska undersöka pålspärr från vikingatiden: ”Kan ha varit del av försvaret”

Pressmeddelande   •   Maj 16, 2016 07:05 CEST

Undervattensbild på vikingatida påle

Den 16 maj påbörjas en arkeologisk undersökning av tidigare lokaliserade pålar från vikingatiden vid Dynestadsjön i Gamleby, Västerviks kommun.

– Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken funktion pålarna hade. En teori är att de var en del av sjöförsvaret och kontrollerade in- och utfart. Sedan vet man aldrig vad man hittar. Det var ganska vanligt på den här tiden att man även sänkte skepp. Det är ganska stor chans att det ligger ett vikingaskepp där på botten, säger undersökningsledaren, professor Johan Rönnby vid Södertörns högskola.

Den arkeologiska undersökningen görs under en vecka av studenter på Södertörns högskola, under ledning av Johan Rönnby vid marinarkeologiska forskningsinstitutet MARIS vid Södertörns högskola och i samarbete med Västerviks Museum. Samarbetet har tidigare resultaterat bland annat i fyndet av skeppsvraket Mars, det svenska krigsfartyget som sänktes i Östersjön 1564. Det fyndet har uppmärksammats även internationellt.

De vikingatida pålarna lokaliserades 2015 med hjälp av ekolod. Det finns ett tiotal pålar som står upprätt i norra delen av den smala kanal som förbinder Gamlebyviken med Dynestadviken och Dynestadsjön. I området finns också ett gravfält från yngre järnåldern och sannolikt också någon gård eller bosättning i närheten.

– Det är viktigt att göra en mer detaljerad undersökning av pålarna och platsen för att fastställa pålspärrens funktion. Undersökningen kommer också att ge ytterligare ledtrådar till hur landskapet nyttjades vid den här tiden och ge en inblick i hur viktig viken var för sjöfart under förhistorisk tid, säger Veronica Palm som är biträdande museichef och arkeolog vid Västerviks Museum.

En teori om pålspärrens funktion är att den kontrollerade in- och utfart och var en del av försvaret, en annan att det rör sig om en symbolisk spärr eller att den fungerade som bro.

Resultaten från undersökningen kommer även att användas i det forskningsprogram med maritim inriktning i Tjustbygden som museet och Södertörns högskola kommer att ta fram under hösten, vilket i sin tur är ett avstamp för inrättandet av företagsforskartjänster på museet.

Allmänhet som är intresserad av den arkeologiska undersökningen kan komma på öppen visning den 18 och 19 maj. Samling vid Gamleby Folkhögskolas parkering klockan 17.00.

För mer information, kontakta:

Johan Rönnby, professor i marinarkeologi, Södertörns högskola
johan.ronnby@sh.se, 08-608 41 91, 070-643 24 61

Veronica Palm, biträdande museichef och arkeolog, Västerviks Museum veronica@vasterviksmuseum.se, 072-555 11 77

_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling.

På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet.

På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.