Skip to main content

Birgitta Almgren fick rätt till Stasi-akter: "Ett steg på vägen mot öppenhet"

Pressmeddelande   •   Sep 16, 2010 10:44 CEST

Både hos SÄPO och Kammarrätten fick hon avslag på sin begäran att få tillgång till de så kallade Rosenholzakterna i SÄPO:s arkiv. Men Regeringsrätten gav henne rätt att läsa akterna, fast med vissa begränsningar. Nu ägnar professor Birgitta Almgren sin tid åt att studera de unika dokumenten, innan tidsfristen går ut. Materialet kan kasta nytt ljus över hennes forskningsfält – Sveriges relation till DDR under kalla kriget. Den 24 september håller hon ett föredrag på Bok- och Biblioteksmässan, som handlar om forskningsfynden och hur man använde ord och begrepp i kalla krigets retorik.

Rosenholzakterna försvann från Berlin när DDR gick under, och såldes troligen till en KGB-officer, som sålde dem vidare till CIA. Det dröjde ända till 2001 innan de berörda länderna fick tillgång till de unika dokumenten. Akterna visar vilka Stasi-agenter som opererade i olika länder, däribland Sverige, och registerkorten leder vidare till Stasi-arkivet i Berlin där dossiererna förvaras med foton, egenhändigt underskrivna förpliktelser och kontrakt, rapporter, avlöningsbesked och belöningar.  

-          Det var en stor seger för Södertörns högskola att forskningen här anses så viktig att jag fick tillgång till arkiven genom domen i Regeringsrätten, säger Birgitta Almgren. Nu sitter jag i SÄPO:s arkiv och arbetar med de här dokumenten så ofta jag kan. Regeringsrättens dom är prejudicerande och kommer förhoppningsvis att påverka besluten när andra forskare begär att få ut hemligstämplade akter.

Syftet med Birgitta Almgrens forskning bland Rosenholzakterna är att analysera Stasi:s metoder att infiltrera olika sektorer och värva svenska medarbetare. Nu kan hon jämföra med de Stasi-dokument som hon sedan 2005 haft tillgång till i Berlin.

Hon poängterar att det inte endast handlar om Sverige och de agenter som fanns här under kalla kriget. Det viktiga är att ta reda på hur det går till när diktaturer infiltrerar demokratiska länder. I den processen har själva språket och vokabulären som används en betydande roll.

-          Man använder språket på ett speciellt sätt, och ”laddar” orden och manipulerar deras betydelse för att göra dem till redskap. På så sätt övertygade man både sig själv och andra.

Stasi-agenterna var inte onda människor, menar Birgitta Almgren, men det gällde i deras ögon att rädda freden och friheten, och stå emot ”imperialism” och ”aggressiva makter”. Samma sak händer idag – men med andra aktörer. I Tyskland har Birgitta Almgren intervjuat många f.d. Stasiofficerare, nyligen den officer som utvärderade alla svenska rapporter som kom in till Stasi.

-          Mina samtal med denne officer gav en inblick i ett system som är universellt. Människor kan dras in i förvecklingar som stärker ett diktatoriskt system utan att ana makten och strategierna bakom kulisserna, säger hon.

Det forskningsprojekt som Birgitta Almgren leder belyser hur en diktatur kan infiltrera ett land som Sverige, som står för öppenhet och tolerans. Analyserna vidgar perspektivet till generella frågor kring svenska förhållningssätt till diktaturer. Det finns klara kopplingar till vår tid, som man kan upptäcka genom att systematiskt analysera de dokument som finns tillgängliggjorda från DDR.

Birgitta Almgren är professor i tyska vid Södertörns högskola och leder forskningsprojekt vid Södertörns högskola kring förbindelserna mellan Sverige och DDR. Projektet finansieras sedan 2005 av Östersjöstiftelsen.

Den 24 september håller Birgitta Almgren ett föredrag på Bok- och Biblioteksmässan, som handlar om hennes forskningsfynd och hur man använde ord och begrepp i kalla krigets retorik.

”Ordens magi – det kalla krigets retorik” Forskartorget, monter B05:72, den 24 september kl. 10.20

Kontakt:

Professor Birgitta Almgren
Södertörns högskola
141 89 Huddinge
Birgitta.almgren@sh.se

Eleonor Björkman, pressansvarig: 070-2861332

 

_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.