Internt jämställdhetsarbete och yttre villkor ger jämställda partier

I slutet av 1900-talet blev fler europeiska politiska partier jämställda, med lika många kvinnor som män i sin partigrupp i parlamentet. I en avhandling i statsvetenskap visar Emelie Lilliefeldt att det finns flera olika recept på hur politiska partier blir jämställda. Partiernas egna förutsättningar är grundläggande men kombineras med yttre villkor såsom valsystem och jämställdhet i samhället. 

Olika typer av partier i Europa har nått jämställd representation på olika sätt. Emelie Lilliefeldt har i en avhandling i statsvetenskap jämfört ett stort antal partier aktiva i Västeuropa under 1980-talet med partier i dagens Central- och Östeuropa.

– Partiers eget arbete för jämställdhet är centralt, säger Emelie Lilliefeldt. Men ett samhälle som underlättar för partier att få fler kvinnor valda, gör att fler partier blir jämställda, tillägger hon.

Olika vägar till jämställda partier i Västeuropa
Hon visar att när det omkringliggande samhället inte uppmuntrade till att sträva efter jämnt antal kvinnor och män i partigruppen, skapades jämställdhet i små vänsterpartier och gröna partier av kvotering och att partierna helt bestämde ordningen av kandidater på listorna.

I Västeuropeiska länder där kvinnor var lika aktiva som män på arbetsmarknaden och i högre utbildning, blev även partier som inte var vänster eller gröna jämställda. Det gällde stora partier som valde sina kandidater på lokal nivå, men även partier av olika storlek i länder där väljarna inte kunde ändra partiernas val av kandidater genom att personrösta. Det gällde också för partier där många kandidater blev valda i samma valdistrikt och där väljarna kunde förändra partiets listor med hjälp av personval.

Partiets egna ansträngningar av vikt även i öst
Recepten för jämställda partier i öst liknar de från Västeuropa. I Öst- och Centraleuropa har kvinnor och män ett jämställt deltagande på arbetsmarknaden och kvinnor studerar ofta i högre grad än män på universitet. Genom att jämföra jämställda partier i dagens demokratier i Öst- och Centraleuropa visar avhandlingen att de jämställda partiernas egna ansträngningar var mycket viktiga även i de nyare demokratierna. Flera av de studerade partierna var vänsterinriktade eller stod för en grön ideologi. De hade också kvinnoorganisationer eller könskvotering av kandidater till val.

Ett exempel är det lettiska regeringspartiet Jaunais Laiks, som vid flera val i rad haft lika många kvinnor som män i parlamentet. Emelie Lilliefeldts forskning visar att den stora andelen välutbildade kvinnor i landet gjorde att det fanns flera högkvalificerade kvinnor som kunde engageras i partiet. Flera av kvinnorna kunde senare dra fördel av att partiet konstruerat sina listor strategiskt och av att Lettland har ett personvalsystem där väljarna har stort inflytande över vem som blir vald.

– Personval kan vara både bra och dåligt för jämställdheten, säger Emelie Lilliefeldt. Hur personval faktiskt påverkar jämställdheten i partigruppen beror mycket på partierna själva.

När partierna låter kvinnor ta plats får de också i regel stöd från väljarna. Välkända kvinnliga politiker kan vara lika bra röstmagneter som män, visar studien av lettiska partier.

Disputation
Emelie Lilliefeldt är doktorand vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet och på BEEGS, Baltic and East European Graduate School, Södertörns högskola.

Avhandlingens titel är ”European Party Politics and Gender: Configuring Gender-Balanced Parliamentary Presence”.

Disputationen hålls den 9 december klockan 13.00-15.00 på Södertörns högskola i lokal MB503.

Opponent är professor Richard Matland, Loyola University Chicago.

Kontakt
Emelie Lilliefeldt: 08-608 45 90 eller emelie.lilliefeldt@sh.se
Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller 070-286 13 32