Kostymen ett mångtydigt plagg

Vid sekelskiftet 1900 klädde sig nästan alla män i kostym. På ytan en enhetlig klädsel - men det som brukar kallas ”den borgerliga tjänstemannens uniform” var ett mångtydigt klädesplagg som kan berätta mycket om sina bärare och samhället. Anna Hedtjärn Wester disputerar med en avhandling om män i kostym bland tre olika grupper i samhället för hundra år sedan: prinsar, konstnärer och tegelbärare.

Kostym var vid sekelskiftet 1900 det senaste inom herrmodet. Män i kostym framstod som moderna. De kunde ge ett enhetligt intryck, men skillnaderna var ändå stora. I sin doktorsavhandling beskriver Anna Hedtjärn Wester porträtt av tre grupper av män – prinsar, konstnärer och tegelbärare, som alla bar kostym men där ingen tillhörde borgerligheten. Vad signalerades när dessa män klädde sig i kostym vid sekelskiftet 1900? Var kostymen så entydigt borgerlig som tidigare forskning låtit göra gällande eller kunde den fyllas med olika betydelser? Det är några av de frågor som ställs i avhandlingen.

Det huvudsakliga källmaterialet hon använt sig av är bilder av olika slag; målningar och fotografier. Bilderna ses som iscensatta framträdanden och vid studiet av bilderna är inte bara kläderna i fokus – de kroppar som bar upp kläderna är lika viktiga. Det är således en undersökning av hur kläders stil och kvalitet tillsammans med kroppars hållning, gestik, ansiktsuttryck och blickar kunde signalera maskulinitet, grupptillhörighet och individualitet för drygt hundra år sedan. Betydelsen av de ytliga variationerna i kostymernas kvalitet, material, färg och form har kopplats samman med de män som bar dem.

- Jag blev fascinerad över att det fanns så mycket att hämta i materialet. Jag hade hoppats på det, men förväntade mig kanske inte att hitta alla dessa variationer hos de kostymklädda männen, säger Anna Hedtjärn Wester, och berättar att det exempelvis fanns män bland tegelbärarna som genom sina kläder gav uttryck för att vara dandys – ”proletarian dandies”, som hon kallar dem.

Forskningen om hur dessa tre grupper klädde sig avslöjar också att de rörde sig inom olika spänningsfält. Dessa spänningsfält skapades av historiska och sociala problem, som männen var tvungna att förhålla sig till. Till exempel tradition kontra modernitet i prinsarnas kläder, eller kropp kontra intellekt för tegelbärarna. Konstnärerna, som var den grupp som med sina kläder överskred modets gränser, befann sig i spänningsfältet mellan konformitet och gränsöverskridande.

Männens sätt att klä sig förkroppsligar en kamp för att få bli inkluderade i det moderna samhället – på egna villkor, menar historikern Anna Hedtjärn Wester.

Disputation
Anna Hedtjärn Wester har varit doktorand inom Forskarskolan i historia vid Södertörns högskola och Lunds universitet. Avhandlingen är utgiven på Nordiska museets förlag.

Disputationen äger rum fredag den 17 september 2010 kl 10.00 på Södertörns högskola i lokal MA 624.
Avhandling: ”Män i kostym. Prinsar, konstnärer och tegelbärare vid sekelskiftet 1900”
Opponent: fil dr David Tjeder.

Kontakt
Anna Hedtjärn Wester, anna.hedtjarn.wester@sh.se
Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola, 08-608 50 62 eller 070-286 13 32