Kretsloppssamhället räddningen för Östersjön

Hälften av det kväve och fosfor som kommer ut i Östersjön kommer från jordbruket. Enda sättet att minska övergödningen är att ställa om jordbruket, menar forskare i EU-projektet BERAS Implementation. På en konferens den 25-26 maj presenteras ett alternativ för hållbar utveckling i Östersjöområdet – det ekologiska kretsloppssamhället.

EU-projektet BERAS Implementation bjuder in till en internationell konferens om ekologiska kretsloppssamhällen den 25-26 maj. På konferensen kommer forskare och partners i projektet att presentera och diskutera det Ekologiska kretsloppssamhället – resultatet av många års forskning om alternativet för en hållbar utveckling i Östersjöregionen.

Östersjön är ett hav i djup obalans. En stor del av problemen härrör från övergödning – för mycket näring rinner ut i vattnet från bland annat jordbruk och djurgårdar. Projektet BERAS Implementation, som startade i juni 2010, vill erbjuda alternativ för en hållbar utveckling i Östersjöregionen genom att fokusera på att etablera ekologiska kretsloppssamhällen i länderna runt Östersjön.

I dagens specialiserade konventionella djurgårdar skapas gödselöverskott vars innehåll av kväve och fosfor läcker ut i havet. 

- 50 % av näringen som tillförs Östersjön idag kommer från jordbruket, och för att minska övergödningen och dess följder måste länderna kring Östersjön ställa om jordbruket. Enda sättet att göra det är att införa ett kretsloppsjordbruk i kombination med övrig välbeprövad teknik för god näringshushållning, säger docent Artur Granstedt vid Södertörns högskola.   

I ett kretsloppsjordbruk med balans mellan växtodling och djurhållning tas den egna växtnäringen omhand och läckande gödselöverskott reduceras starkt. Redan idag finns ett antal exempelgårdar i länderna kring Östersjön.

Forskningen visar att av 200 kg kväve/ha och år som tillförs en konventionell djurgård, belastar miljön med 130 kg/ha. I ett ekologiskt kretsloppsjordbruk tillförs 57 kg kväve/ha och år, och endast 36 kg/ha avges till omgivningen.

De två implementeringsstrategier som man arbetar med i projektet är ”Östesjövänlig mat” samt Ekologiska kretsloppssamhällen.

- ”Östersjövänlig mat” bygger på att minska utsläppen från matindustrin genom att skapa kretslopp som täcker hela matkedjan – från jord till bord. Maten ska vara ekologisk och lokalt producerad med tanke på det som finns för årstiden. Det kan också handla om smakfulla menyer och mattips som är både hälsosam och som gynnar miljön, berättar Vesa-Matti Loiske, lektor vid Södertörns högskola.

Visionen för den andra implementeringsstrategin är att bygga upp ekologiska kretsloppssamhällen i länderna kring Östersjön, som kan tjäna som modell och inspiration för andra jordbrukare, politiker och allmänhet.

- Genom att ansluta ekologiska kretsloppsgårdar till andra aktörer i livsmedelskedjan – förädling, distribution, konsumenter – kan vi uppnå fullt integrerade exempel på hållbara samhällen och lokala matkluster, säger professor Per Wramner vid Södertörns högskola.

 BERAS Implementation är ett treårigt EU-projekt med total budget på 4,5 miljoner Euro, och med partnerskap som omfattar 11 länder i Östersjöregionen där Södertörns högskola är Lead Partner. Bland de 35 associerade partnerna finns ministerier, myndigheter, universitet, icke-statliga organisationer och näringslivet.

Konferensen ”Ekologiska kretsloppssamhällen” öppnas på torsdagen av Anders Lago, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje och Moira von Wright, rektor för Södertörns högskola.

Kontakter for forskning och konceptutveckling:

- Artur Granstedt (koordinator för BERAS-projektet) och Vesa-Matti Loiske, Södertörns högskola. Mobiltel: 0708- 676763.

- Jostein Hertwig (Chef BERAS Sekretariatet) Mobiltel: 072-7348099.

Konferenskontakt: Maria Micha, tel: 08-55157799.

Presskontakt Södertörns högskola: Eleonor Björkman 070-2861332.

Läs mer: www.beras.eu