Mycket surfande inte ett problem i sig

De flesta barn har inte problem till följd av mängden internetanvändande. Det är ett av resultaten som forskare kommit fram till i EU Kids Online, ett europeiskt forskningsprojekt som har undersökt barns internetvanor i tjugofem länder. Studien i Sverige har letts av professor Cecilia von Feilitzen, Södertörns högskola.

– Barn 9-16 år i Sverige använder internet i genomsnitt närmare två timmar om dagen och en del barn mycket längre. Men det finns inget som tyder på att mycket internetanvändande får negativa konsekvenser för de flesta barn. Det är ett fåtal som har problem och kan sägas använda internet överdrivet eller problematiskt mycket, säger Cecilia von Feilitzen, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, som har lett den svenska delstudien i det EU-finansierade forskningsprojektet EU Kids Online.

Barn i åldrarna 11-16 år har fått frågor om de bland annat har låtit bli att sova eller äta på grund av internet, eller om de har umgåtts mindre med vänner eller familj, eller struntat i att göra till exempel läxorna för att i stället surfa på nätet.

– Det är få barn som svarar ja på alla dessa och liknande frågor, cirka en procent. Det kan röra sig om sex tusen 11-16-åringar i Sverige som därmed enligt EU Kids Online är i riskzonen för problematisk internetanvändning. De barn som har ett problematiskt förhållningssätt till internet uppgav också oftare än andra att de har känslomässiga problem eller att de var mer sensationssökande.

– Det är inte bra om användandet av internet får konsekvenser för till exempel skola eller socialt liv. Men det är inte så vanligt. Även om barn i Sverige använder internet mycket är inte det automatiskt ett problem.

Nyfikenhet inför sidor om självmord, självskador, droger och anorexi
Om barn använder internet i stor utsträckning löper de dock större risk att stöta på sådant som kan upplevas som obehagligt på internet, exempelvis pornografi, våld eller hat.

I EU Kids Online har man sett att många barn i åldrarna 11-16 år aktivt letar upp eller ofrivilligt stöter på webbplatser om självmord, droger, om att göra sig illa fysiskt eller hur man gör för att bli mycket smal.

– Föräldrar underskattar ofta att barn har kollat upp information om de här frågorna. De flesta föräldrar är stöttande men har ibland svårt att följa med i vad som händer.

Men barn har också egna taktiker för att undvika sådant som de blir besvärade av.

– De lär sig att undvika riskerna och kan till exempel blockera meddelanden som de får från användare som upplevs som obehagliga, eller att undvika sådant som de har råkat gå in på förut.

Cecilia von Feilitzen tror dock inte att man kan skydda barn helt från obehagliga upplevelser på internet.

– Det bästa skyddet är att föra en dialog med barnen och stötta dem i deras användning och våga fråga. Det är mer effektivt än att ha särskilda filter eller spärrar.

– Det är inte farligt att använda internet mycket. Men får barnen svårt att sköta skola och sitt sociala liv samtidigt som de använder internet mycket ska man söka professionell hjälp, menar Cecilia von Feilitzen.

Önskemål om mer stöd från skolan
En intressant aspekt som framkom i den svenska studien är att både föräldrar och barn anger att de gärna skulle vilja ha mer information och vägledning från skolan när det gäller internet.

– Det behövs mer utbildning om till exempel hur man kan bedöma om information är falsk eller sann på internet. Det finns inget direktiv till skolan som det är i dag, men det kanske skulle kunna vara något att bygga vidare på, säger Cecilia von Feilitzen.

Vill du veta mer?
Kontakta Cecilia von Feilitzen, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola. E-post cecilia.von.feilitze@sh.se Telefon: 08-608 48 58.

FAKTA EU KIDS ONLINE
Studien omfattar tusen barn och deras föräldrar i vardera tjugofem europeiska länder. Resultaten från den svenska studien har publicerats i en svensk och flera olika europeiska delrapporter, varav den sista kom under hösten 2012. Den fokuserar på problematiskt internetanvändande hos barn i åldrarna 9-16. Vissa av frågorna har dock bara ställts till 11-16-åringarna. Projektet har finansierats av EU och genomförts av ett internationellt nätverk lett av London School of Economics.