Skip to main content

Ny avhandling: Flöjtskeppens besättning levde tillsammans

Pressmeddelande   •   Sep 17, 2014 06:11 CEST

Skeppsvrak på Östersjöns botten visar hur levnadsförhållandena ombord såg ut för 400 år sedan. Genom unik och omfattande dokumentation av vrak från flöjtskepp har arkeologen Niklas Eriksson på Södertörns högskola kunnat beskriva bland annat de sociala förhållandena ombord.

– Vraken i Östersjön står som intakta flera hundra år gamla byggnader. Tidigare har forskningen inte uppmärksammat att de kan studeras som sådana, säger den blivande doktorn i arkeologi.

Urbanism under Sail är följaktligen titeln på Niklas Erikssons avhandling i arkeologi. Han disputerar den 26 september på Södertörns högskola.

Forskningens källmaterial kommer främst från arkeologiska undersökningar i Östersjön. Där finns många skeppsvrak som är i mycket gott skick eftersom det inte finns skeppsmask där. Genom att dokumentera under vattnet har han kunnat rekonstruera skeppen som byggnader. 

Framför allt fokuserar han i sin avhandling på fyra vrak av typen flöjtskepp, en mycket vanlig skeppstyp som användes som handelsfartyg på 1600-talet. De gick ofta mellan Nederländerna och Sverige för att skeppa bland annat trä- och metallråvaror.

Skepp kunde bli liggande i hamn länge i väntan på lämplig vind, varor eller på att isen skulle smälta. Besättningen levde även då sina liv på skeppen. Att studera fartyg som bostad är ovanligt och den omfattande dokumentationen som presenteras i doktorsavhandlingen är också helt unik.

– Ett av de mest oväntade resultaten är avsaknaden av uppdelning mellan olika kategorier av människor ombord, säger han. Tidigare har man antagit att alla typer av skepp följt mönstret för krigsfartyg, där befäl och manskap är rumsligt distanserade från varandra. Min forskning visar att man på flöjtskeppen levde i en närmast familjär rumsindelning. Man åt, sov och gjorde alla vardagssysslor tillsammans.

Niklas Eriksson har också dokumenterat skeppens skulpterade symboler; en aspekt som saknas i tidigare forskning. Det visar sig att symbolerna på handelsfartyg skiljer sig mot krigsfartyg. På flöjtskeppen är det vanligt med statyer av handelsmän, till skillnad mot krigsfartygen där man oftast ser romerska krigare.

– Jag tycker att man ska ta vrak på allvar, säger han. Vrak är ett källmaterial som analyserats arkeologiskt i liten utsträckning. Fynd från vrak används oftast endast som illustrationer. Undersökningarna blir på det viset ett dyrt sätt att återberätta vad man redan visste. Studien visar att vrak kan analyseras precis som andra byggda, bebodda miljöer. De hjälper oss att få en inblick i levnadsförhållandena ombord; en dåtida vardag som glöms bort bland historiens mer anmärkningsvärda händelser.


Disputation

När? Fredag 26 september 2014 kl. 13:00

Var? Sal MA 624, på plan sex i Moas båge, Södertörns högskola.

Ämne: Arkeologi

Forskarskola: Forskarutbildningsområdet historiska studier, Ämnet arkeologi vid institutionen för historia och samtidsstudier och BEEGS/CBEES, Södertörns högskola.

Opponent: Docent Jonas M Nordin, Historiska museet/Uppsala universitet.

Språk: Svenska


För mer information, kontakta

Niklas Eriksson, niklas.eriksson@sh.se, 070-461 60 98 


_____________________________________________________

Södertörns högskola bedriver utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik för 13000 studenter inom 60 program och 250 kurser. Verksamheten är i stor utsträckning mångvetenskaplig och lärarutbildningen har en interkulturell profil. På högskolans campus, beläget i södra Stockholm, arbetar ca 800 anställda, mestadels forskare och lärare. Från 2015 utbildar Södertörns högskola också framtidens poliser.