Skip to main content

Ny avhandling: Science fiction speglar kulturellt paradigmskifte i Sovjet

Pressmeddelande   •   Sep 23, 2014 05:01 CEST

Från det rationella till det irrationella. Från en teknologiskt orienterad optimism till konst, religion, filosofi och metafysik. Så kan det kulturella paradigmskiftet i Sovjet i övergången från 1960 till 1970-tal beskrivas. Detta paradigmskifte återspeglades även i science fiction-genren.

Det visar en ny avhandling av Henriette Cederlöf, doktorand i litteraturvetenskap på Södertörns högskola och i slaviska språk på Stockholms universitet. Den 27 september disputerar hon med sin avhandling ”Alien Places in Late Soviet Science Fiction”.

Avhandlingen bygger på analyser av tre romaner av Arkadij och Boris Strugatskij, samt ett par filmer baserade på två av romanerna.* Romanerna och filmerna ger tillsammans en karta över denna tidsperiod.

– I avhandlingen koncentrerar jag mig framför allt på hur representationen av rummet och hjälten gradvis förändras, säger Henriette Cederlöf. Denna förändring återspeglar det skifte som ägde rum i sovjetisk kultur mellan 1960 och 1970-tal. 1960-talet kännetecknades av en tro på framtiden, inte minst på teknikens och det rationella förnuftets möjligheter. Mot slutet av årtiondet hade förhoppningarna emellertid kommit på skam och förbytts i eskapism och ett intresse för alla former av irrationella fenomen.

Romanerna kom ut i början av 1970-talet och ger en bild av de attityder som låg i tiden alldeles när paradigmskiftet inleddes. Här finns fantasier om ett ouppnåeligt väst, och hjältarna är inte längre vetenskapsmän, utan vanliga människor som inte riktigt förstår vad det är som händer omkring dem.

Ett återkommande inslag i romanerna är att barn eller ungdomar framställs som främmande och skrämmande för den äldre generationen.

– De förkroppsligar det begynnande 70-talets osäkerhet om framtiden, säger Henriette Cederlöf.

Filmerna kom mot slutet av 1970-talet, när det kulturella paradigmskiftet pågått i några år. I filmerna ser man hur vissa företeelser har utvecklats, exempelvis den knoppande sovjetiska konsumtionskulturen och den religiöst färgade upphöjelsen av konsten.


* Avhandlingen bygger på analyser av romanerna Inspector Glebsky’s Puzzle (1970), The Kid (1971), Roadside Picnic (1972) och filmerna Dead Mountaineer’s Hotel (Grigori Kromanov, 1979) och Stalker (Andrej Tarkovskij, 1980).


Om disputationen
Henriette Cederlöf har genomfört sina doktorandstudier i litteratur vid Institutionen för kultur och lärande och BEEGS (Baltic and East European Graduate School) på Södertörns högskola, samt vid Slaviska institutionen på Stockholms universitet.

Disputationen äger rum den 27 september på Stockholms universitet.

För mer information, kontakta:
Henriette Cederlöf, henriette.cederlöf@sh.se, 073-055 32 91



_____________________________________________________

Södertörns högskola bedriver utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik för 13000 studenter inom 60 program och 250 kurser. Verksamheten är i stor utsträckning mångvetenskaplig och lärarutbildningen har en interkulturell profil. På högskolans campus, beläget i södra Stockholm, arbetar ca 800 anställda, mestadels forskare och lärare. Från 2015 utbildar Södertörns högskola också framtidens poliser.