Säkerhet en fråga om upplevelser

Har vår nuvarande lokala säkerhetspolitik legitimitet av brotts- och olycksstatistiken, eller är det andra faktorer som styr? Det frågar sig statsvetaren Ola Svenonius i sin avhandling om säkerhet och övervakning. Han har sett radikala attitydförändringar i Berlin, Stockholm och Warszawa.

Den 16 december försvarar Ola Svenonius sin doktorsavhandling i statsvetenskap, "Sensitising Urban Transport Security. Surveillance and Policing in Berlin, Stockholm, and Warsaw." Avhandlingen visar hur säkerhet i kollektivtrafiken har genomgått radikala förändringar de senaste tio åren. Om säkerhet tidigare förstods i termer av brotts- och olycksstatistik så handlar det idag snarare om människors upplevelser. Avhandlingen studerar denna förändrings ursprung och effekter.

Ola Svenonius argumenterar för att utvecklingen i kollektivtrafiken ingår i en mer omfattande förändring av synen på säkerhetsfrågor där trygghet i form av upplevelser och känslor intar en central roll.

- Olyckor utgör givetvis fortfarande ett omfattande område för säkerhetsarbetet, men detta sker i bakgrunden. Känslor och upplevelser blir istället fokus i denna "nästa generations säkerhetspolicy". Det här återfinns i samtliga tre städer som jag har studerat – Berlin, Stockholm och Warszawa, säger han.

I de tre städerna utvecklade sig denna trygghetsfokus på olika sätt. Ländernas politiska historia påverkar hur den mer omfattande internationella utvecklingen mot ökad användning av till exempel kameraövervakning ser ut i varje enskilt fall. Gemensamt är att när trygghet blir den centrala kategorin för säkerhetsarbetet medför detta en ökad teknisk övervakning i kollektivtrafiken och kringliggande miljöer. Detta sker när tryggheten underordnas en kommersiell logik.

Avhandlingen visar på flera aspekter av intresse både för allmänheten och för politiska institutioner. Den visar hur trygghet blir en diskurs som ger myndigheter och företag en nästan oändlig legitimitet i vilka åtgärder som kan vidtas och vilka fenomen som kan utgöra ett hot. Samtidigt har ramarna för säkerhetsarbete blivit nästan helt autonoma i förhållande till brottstatistiken. Avhandlingen kan således utgöra ett led i ett kritiskt ifrågasättande av den nuvarande lokala säkerhetspolitiken.

Det finns också en jämlikhetsaspekt på den förändrade säkerhets- och övervakningspraxisen, menar Ola Svenonius. Polisarbete i kollektivtrafiken sker i huvudsak inte av den statliga polisen, utan av privata säkerhetsfirmor eller långtidsarbetslösa som rekryterats till trygghetsvärdar som skall "utstråla" säkerhet i egenskap av sin uniformerade närvaro. Avvikande sociala beteenden betecknas som otrygga och blir en viktig fokus i säkerhetsarbetet. Oavsett om detta är officiell policy eller inte – och här finns stora skillnader – så utgör hemlösa, droganvändare och ungdomar de viktigaste målgrupperna för säkerhetsarbete i genomsnittskonsumentens tjänst.

- De senaste fallen av misshandel av hemlösa och ungdomar av SL:s säkerhetsvakter är således inte ett avvikande beteende utan en mer grundläggande systematisk företeelse, säger Ola Svenonius.

Ola Svenonius är doktorand vid Södertörns högskola och knuten till Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet.

Kontakt: Ola Svenonius, Tel: +46 8 608 45 17, Mobil: +46 731 01 77 78, E-mail: ola.svenonius@sh.se.

Avhandling: "Sensitising Urban Transport Security:
Surveillance and Policing in Berlin, Stockholm, and Warsaw".

Disputation: fredag 16 december 2011, kl. 13-15 i G-salen vid Stockholms Universitet, Arrheniuslaboratorierna, Svante Arrhenius väg 20 C.

Spikningsceremoni hålls i Södertörns högskolebibliotek den 30 november kl. 15.00.

Opponent: Docent Peo Hansen, Linköpings Universitet.