Skip to main content

Unikt borrningsprojekt i Östersjön gör att forskare kan tränga djupare ner i klimatmysteriet

Pressmeddelande   •   Aug 06, 2012 09:00 CEST

Nu kommer forskare att kunna rekonstruera de senaste 130 000 årens klimatutveckling i Östersjöregionen. En grupp experter har fått beviljat ett unikt borrningsprojekt som kommer att äga rum sommaren 2013 under ledning av Thomas Andrén, Södertörns högskola. Arbetet med ansökan, som startade redan 2004, har äntligen lett till resultat.

En grupp av 17 forskare från samtliga länder runt Östersjön har fått möjlighet att genomföra en borrningsexpedition i Östersjön. Det är genom det internationella forskningsprogrammet IODP (Intergrated Ocean Drilling Program) som expeditionen kommer att kunna äga rum under sommaren 2013. IODP finansierar projektet och står för den tekniska utrustningen och logistik som behövs. Thomas Andrén, kvartärgeolog vid Södertörns högskola, har lett och koordinerat ansökan till IODP. Han har också tillsammans med en dansk kollega Bo Barker Jörgensen blivit utsedd till Co-Chief Scientist för expeditionen och kommer att leda förberedelserna och genomförandet av expeditionen.

- Det är första gången som den här typen av borrningar genomförs i Östersjön. Det kommer att betyda mycket för både svensk och internationell forskning inom området. Bland annat kan vi komma att få nya data som gör att vi måste revidera vår syn på hur den senaste inlandsisen betedde sig, säger Thomas Andrén.

Syftet med borrprojektet är att rekonstruera den regionala klimatutvecklingen och Östersjöns historia under de senaste 130 000 åren. Det geografiska läget gör Östersjösänkan till en unik länk mellan nordvästra Europa och Atlanten.

En av de frågor forskarna hoppas få svar på är hur utbredda de syrefria så kallade döda bottnarna varit tidigare i Östersjön. Idag anses döda bottnar främst vara ett resultat av utsläpp av närsalter från befolkningen runt Östersjön som leder till en ökad organisk produktion och hög konsumtion av syre när detta material bryts ned.

-  Vi vet att det fanns syrefria bottnar i det som kallas Eem-havet för ca 130 000 år sedan. Även när det var som varmast sedan den senaste inlandsisen smält bort för ca 6000 år sedan och under vikingatiden fanns syrefria bottnar.  I alla fall under de äldsta av dessa tillfällen var ekosystemet helt opåverkat av mänsklig aktivitet och vi vill försöka ta reda på vad det var som kan ha hänt då, säger Thomas Andrén.

De upp till 220 meter långa borrkärnorna kommer att kunna berätta om Östersjöområdets miljö- och klimathistoria under de senaste 130 000 åren genom de olika lager av sediment som kommer i dagen. Tidigare har man nått ca 15 meter, men genom den teknik som man nu fått tillgång till kan betydligt djupare lager av sediment tas upp för att studeras.

Thomas Andrén och hans forskarkollegor planerar att genomföra borrningar på några utvalda ställen från Kattegatt i söder till Ångermanälven i norr. Med hjälp av de olika borrkärnorna kommer man att kunna ”pussla ihop” 130 000 års historia.

- Situationen har hittills varit frustrerande eftersom vi vet att vi bara skrapat på ytan av Östersjöns sedimentskatt med våra korta provtagare utan att få de längre sedimentsekvenser vi vet existerar, säger Thomas Andrén.

Läs mer på www.sh.se

Kontakt: Thomas Andrén, mobiltel: 070-203 48 60, e-post: thomas.andren@sh.se

 

 

_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.