Vrakfynd bidrar till viktig forskning

Pressmeddelande  •  2011-11-17 13:44 CET

Ny dokumentation av två vrakfynd som gjorts utanför Öland visar att det ena är regalskeppet Svärdet, legendariskt i svensk marin historia. Det andra rör sig sannolikt om Mars, ett krigsskepp från 1500-talet.

För det marinarkeologiska institutet på Södertörns högskola, MARIS, och forskarna där, är det nu bråda dagar. 2011 kommer att gå till den svenska marinarkeologiska historien som ett rekordår. Det är nu fastställt att det vrak som i somras hittades utanför norra Öland av dykarna Richard Lundgren, Ingemar Lundgren och Fredrik Skogh (Ocean Discovery) är Mars, som förliste i ett sjöslag 1564. Dessutom har ett dykarlag under ledning av Carl Douglas (Deep Sea Productions) hittat ytterligare ett historiskt vrak, öster om Öland, i svensk ekonomisk zon. Det mesta pekar på att det rör sig om Svärdet, ett legendariskt krigsskepp, som gick under i samma slag som skeppet Kronan, 1676.

Båda vraken är viktiga symboler i sin tid och av mycket stort historiskt intresse. Ett samarbete har inletts mellan forskarna och upphittare för att gemensamt dokumentera vrakplatserna och bidra till viktig marinarkeologisk forskning. Upphittarna planerar också att göra Sveriges första dokumentärfilm i 3-D om de historiska vrakfynden.

- Det som är unikt för båda fartygen är att de i sig utgör ett slagfält. Man ser hur fartygen brunnit, hur kanonkulorna splittrat träkonstruktionerna – det är lätt att med lite inlevelse sätta sig in i hur det måste ha varit ombord, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi som leder MARIS.

Han påpekar också att det vetenskapliga värdet av de båda fynden skapas med de frågor som man ställer. Nu är det upp till forskarna att hitta intressanta perspektiv och relevanta frågeställningar.

Två av de viktigaste historiska vraken i Östersjön
Genom att studera de fysiska miljöerna och lämningarna kan vi förstå händelser på ett annat sätt än när man läser skrivna historiska källor. Både Mars och Svärdet gick under i strid. På den plats där de hittats har tiden stått stilla – där kan vi se in i ett fruset ögonblick som skrämmande tydligt berättar om strider på liv och död på havet för fyra-femhundra år sedan.

Mars och Svärdet betraktades redan av Anders Franzén, Vasas upptäckare, som två av de viktigaste historiska vraken i Östersjön. Båda fartygen ligger på orörda vrakplatser. De hade båda hundratals kanoner ombord, som ligger i eller kring vraken. Detta ger forskarna stora möjligheter att studera inte bara gammalt skeppsbyggeri, utan också sjöstrid och levnadsvillkor ombord på de äldsta stridande segelfartygen. Det rikliga skriftliga källmaterialet kan nu jämföras med de i stora delar mycket välbevarade fartygsvraken.

Hjältemyt om Svärdet
Den första juni 1676 stod ett stort sjöslag utanför Öland mellan svenska flottan och en förenad holländsk-dansk flottstyrka. Slaget är känt som en av de största förlusterna för svenska flottan någonsin. I ett tidigt skede i bataljen kapsejsade och exploderade svenska amiralskeppet Kronan, därefter sjönk även skeppet Svärdet. Från Kronan kunde vissa av de värdefulla kanonerna bärgas strax efter, men Svärdet låg för djupt för 1600-talets dykare och bärgare.

Svärdets kapten, amiral Claes Uggla, har sedan denna strid varit en av de största hjältarna i den svenska flottans historia. Hans hjältemod bestod i att han hellre lät sitt skepp brinna upp – och med det offrade både sig själv och sina 600 mannar – än att låta det falla i fiendens händer.

- Vraket kan berätta för oss om sjöstrid och skeppsbyggeri, men det kan också hjälpa oss att förstå en händelse som amiral Ugglas beslut och historien om honom. Vad säger det om den tiden och det samhälle som var då? Vad berättar det om synen på manlighet, disciplin och hjältemod? säger Niklas Eriksson, marinarkeolog och doktorand vid CBEES, Södertörns högskola.

Ett exempel på att mytbildningen levt kvar länge är att kung Oscar II skrev en patriotisk dikt om amiral Ugglas sista strid. 

Med hjälp av videofilmerna har Niklas Eriksson gjort en ritning av skeppsvraket. Bilden till höger visar de lämningar som finns på havsbotten, insatt i en skiss av hur Svärdet kan ha sett ut.
 
Mars – en maktsymbol
Senast i förra veckan var professor Johan Rönnby, föreståndare för MARIS, och Niklas Eriksson tillsammans med teamet i Ocean Discovery ute vid Mars. De körde med en så kallad ROV (Remote Operated Vehicle), för att kunna undersöka hur det ser ut. ROV är en fjärrstyrd liten robot, som också kan filma omgivningen.

Sist någon "befann" sig på Mars var det fullt krig. Trots att både Mars och Svärdet blev illa åtgångna – båda skeppen blev svårt brandhärjade innan de sjönk – finns mycket kvar att undersöka.

Vraket efter Mars är också ett sällsynt fynd på grund av skeppets ålder. Niklas Eriksson sammanställer videobilderna till en sammanhängande planritning över vraket, för att på så sätt få en överblick över skrovstrukturen.

- Det är jättespännande att få möjligheten att titta på ett skepp som är så gammalt! Antalet 1500-talsskepp går att räkna på ena handens fingrar. Går man bara hundra år framåt i tiden vet man mycket mer om hur de ser ut, säger han.

Skeppet Mars byggdes i en tid när Vasadynastin etablerade sig och nationalstaten Sverige bildades.

- Det var under 1500-talet som den svenska flottan etablerades, och Mars var vittberömt i hela Europa, berättar Niklas.

Forskningen filmas för TV och bio
Användning av modern mätteknik, 3-D-animation och HD-video ger också goda förutsättningar att följa forskningen och presentera den för en internationell publik. Ocean Discovery och Deep Sea Productions har avtalat att gemensamt göra TV-program om de båda vraken och historien kring dem. Avsikten är att producera Sveriges första dokumentärfilm i 3-D, för såväl vanlig biografvisning som storduk av typen Cosmonova.

Kontakt, MARIS: Johan Rönnby, professor i marinarkeologi: johan.ronnby@sh.se, 070-643 24 61.

Niklas Eriksson, marinarkeolog, doktorand: niklas.eriksson@sh.se, 070-461 60 98.

_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera


You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.