Norra länken kungligt invigd

Norra länken invigdes på söndagen av Kung Carl XVI Gustaf och Kronprinsessan Victoria. Kort därefter släpptes trafiken på i tunnlarna. Länken är viktig inte minst för stadsutvecklingen i Hagastaden där Stockholm och Solna växer ihop.

Personbilar och tung trafik som tidigare passerat norra Stockholm leds nu ner i tunnlar, istället för att köa på innerstadsgator som Valhallavägen och Lidingövägen. Det betyder kortare restider, bättre flyt och säkrare biltrafik genom norra Stockholm och Solna. Glesare trafik på gatorna innebär också en säkrare miljö för fotgängare och cyklister, minskat buller och bättre luft.

Norra länken skapar även möjligheten att bygga Hagastaden med 6 000 bostäder och 50 000 arbetsplatser.

- Norra länken går att jämföra med när Söderledstunneln byggdes på 80-talet. Ett sår i marken täcks över och ett levande stadsliv kan växa fram, med nya kvarter och parker. Den synliga gränsen mellan Stockholm och Solna suddas ut när de två städerna växer ihop i Hagastaden. Redan om tre år flyttar de första boende in i sina nya lägenheter och tre år senare öppnar den nya t-banestationen Hagastaden, säger Pehr Granfalk, kommunstyrelsens ordförande.

Lägre kostnad och före tidplan
Det komplicerade bygget av Norra länken startade 2007. Det har varit tekniskt utmanande och genomförts på några av landets mest trafikerade platser. Trots utmaningarna står bygget klart ett år före tidplanen och till en lägre kostnad än vad som var budgeterat.

Norra länkens fortsättning
Norra länken är ett av norra Europas största vägtunnelprojekt. Våren 2015 öppnar nästa del, på sträckan söderut mellan Norrtull och Tomteboda. Våren 2016 öppnar sträckan norrut mellan Tomteboda och Norrtull. När Norra länken är färdig 2016 kommer den att vara fem kilometer lång varav fyra kilometer i tunnel. Den sträcker sig mellan Karlberg och Värtan i norra Stockholm och bildar ett sammanhängande trafiksystem tillsammans med Södra länken och Essingeleden.

Projektet är en del av Trafiksatsning Stockholm. Trafikverket svarar för 75 procent av finansieringen och Stockholm stad för 25 procent av finansieringen. Projektet har också beviljats mer än 500 miljoner kronor i EU-bidrag.